Lily Luna Potter och Scorpius Malfoy|Love story

skriv mer!

Nu kommer fortsättningen, sorry hade det har dröjt. Har haft total fantasibrist, men äntligen har min fantasi kommit över dödens bro
Såg att jag skrivit att Dumbledore var rektor i det senaste delen… hum… råkade visst glömma bort att han är död och begraven i sin marmor grav Ändrat det nu
------------------------------------------------------------
Del 4:
Lily vaknade tidigt morgonen därpå. Morgonsolen lyste in genom hennes draperi och nådde hennes ansikte. Hon gnuggade sig i ögonen och sträckte på sig. Hon visste inte hur lång tid det var tills hennes väninnor vaknade, men hon beslöt sig för att gå till uggleboet innan frukosten och skicka ett bred till sin mamma. Hon sköt undan draperiet och bytte om. Hon gick ner till Gryffindortornets uppehållsrum. På ett av borden fanns det fjäderpennor, bläck och ett antal pergamentpapper. Hon kladdade ner till brev och la det i ett kuvert innan hon gick mot Tjocka Damens tavla. Hon steg ut och skyndade sig sedan mot uggleboet.
“God morgon fröken Potter” sa Nästan Huvudlösa Nick när han svävade förbi henne i korridoren.
“God morgon Nick” sa Lily vänligt och log efter honom.
Hon drog handen genom håret och gick upp i trappan mot uggleboet. Hon kunde höra steg bakom sig, men brydde sig inte om att vända sig om och kolla vem det var.
“Hedwig” sa Lily och kollade på den snövita ugglan. Ugglan flög ner och satte sig på hennes axel. Lily visste att Hedwig var hennes far favorit uggla. Hon var döpt efter Harrys första uggla som dödades när hon försökt skydda Harry.
“Flyg hem och lämna det här brevet till mamma” sa Lily och satte fast brevet på ugglan. Hon gick fram till fönstret och släppte ut ugglan. Hon kollade efter den tills den försvunnit bland molnen.
“Jaså, du skickar också brev på morgonen” sa en röst från andra sidan rummet. Lily vände sig snabbt om och kollade rätt in i Scorpius Malfoys ögon.
“Vad vill du, Malfoy?” sa Lily irriterat. Scorpius flinade.
“Sen när är det förbjudet att skicka brev samtidigt som du?” sa han samtidigt som en brunspräcklig uggla flög ner på hans axel.
“Dina bröder kan inte hindra mig från att prata med dig nu, Potter” Han gick fram till henne och log brett. Han satte smidigt fast brevet på ugglan och släppte iväg den. Scorpius stod kvar när ugglan flög i väg och betraktade Lily.
“Du är inte så lik dina bröder som alla säger” sa han och kollade in i hennes ögon. Lily kollade snabbt bort och började sedan gå mot dörren. Scorpius grep tag om hennes arm.
“Inte så bråttom, Potter” sa han sammetslent.
“Men släpp” fräste Lily och slet sig loss. “Rör inte mig igen” Hon stegade iväg mot dörren och den här gången lät Scorpius henne vara. Han log svagt för sig själv när Lily stängde dörren efter sig.

Lily skyndade sig ner från uggleboet. Hon muttrade surt för sig själv. Hon hatade verkligen Scorpius, hon hatade honom. Hon visste precis vad hennes bröder tyckte om honom. Hon höll med. Lily sparkade ilsket med fötterna när hon gick.
“Lily!” ropade någon bakom henne. Lily stannade upp och Rose Weasley dök upp bredvid henne.
“Hej” sa hon och log brett mot Lily.
“Hej” svarade Lily och log ett konstigt leende.
“Har något hänt?” frågade Rose när de började gå. Lily skakade på huvudet. Hon visste att Rose skulle tycka att hon överdrev. Lily visste mycket väll vad Rose tyckte om Scorpius. Det var inte ens i närheten av vad Albus eller James tyckte.
“Inget, jag har bara inte en bra morgon” sa Lily och log ett normalare leende.

Vid stora salen hade flera börjat dyka upp för att äta frukost. Elevhemsföreståndarna gick omkring och delade ut schamanen till alla.
“Vad är det här?” utbrast Albus irriterad.
“Vad är det, Al?” frågade Lily när hon slog sig ner bredvid honom.
“Kolla” sa han och pekade på sitt schema. “Dubbeltimmar nästan hela tiden. Det kommer bli svårare att öva till Qudditchmatcherna, och jag är utnämnd till lagkapten”
Lily log svagt. “Du övar ju redan alla dagar i veckan”
Albus kollade på henne och flinade lite.
“Vi ska ta hem pokalen i år” sa han och log brett.

Grymt!!♥

Bra

mera!! =)

super

[Här kommer nästa del av berättelsen om Scorpius och Lily. Hoppas ni gillar den xD
Sorry för att det är kort, men det kommer med sen xD]

Del 5:
‘Han drog handen genom hennes hår. “Min älskade” viskade han och såg in i hennes gröna ögon. Hon såg tillbaka in i hans ögon. Han log mot henne och kysste sedan hennes läppar. De båda njöt av det. Han kände hennes tunga i hans mun. Hon slöt ögonen och han drog henne närmare honom.
“Scorpius? Scorpius?!”

Scorpius slog upp ögonen och kollade sig omkring. Han kompisar stod omkring honom.
“Va?” sa han förvirrat och kollade på dem.
“Du pratar i sömnen. Vi hinner inte ta det nu, det är lunch” skrattade Mick och flinade mot honom.
Scorpius undrade vem tjejen i drömmen var. Han hade bara sett hennes ögon. Han hade känt hennes hår mellan sina fingrar och han hade känt hennes läppar mot hans. Han hade haft hennes tunga i sin mun, men vem var hon? Han förstod att hon antagligen inte fanns. Han suckade och följde med sina kompisar mot Stora Salen. Han försökte hänga med i deras livliga prat, men hans tankar kom åt annat håll.

Han var helt borta när de kom till entrén. Han hörde rösterna från sina kompisar, han hörde sedan hur andra bekanta röster blandades med dem han lyssnat på. Han såg ett rödhårigt huvud innan han plötsligt krockade in i någon. Han föll och landade över någon. Han kom tillbaka till verkligheten och såg rätt in i ett par vackra gröna ögon. Han blev som förtrollad och slutade nästan andas.

“Bort från vår syrra” morrade en röst bakom honom. Scorpius knuffades undan och personen med de gröna ögonen försvann. “Stick och brinn Malfoy” väste samma röst innan de försvann.
“Scorpius? Ska vi hoppa på dem?” frågade hans vän Eric och flinade retsamt. Besvikelse sköljde över hans ansikte när Scorpius reste sig upp och skakade på huvudet.
“Inte idag. Kom så äter vi” sa han kort och gick in i Stora Salen.
“Vad är det med dig?” frågade Mick smått oroligt. “Du är inte dig själv, varje gång dem dyker upp så hamnar du med tjejen”
Scorpius suckade.

Hon var döpt etfer Harrys första [u]duva[u] som dödades när hon försökte skydda Harry.
Det ska väl ändå stå uggla.

Jag visste att jag råkat skriva det igen Bra att du sa till

Alltid.