Privat roll mellan Molly Evans och Shaunee

Den nya varghonan kommer in. Hon ser smått förvirrad ut och jag ler lite mot henne.
Hon kommer fram till mig och sätter sig bredvid mig.
"Hej, vad heter du?" frågar jag efter en kort stund tystnad.

(Förlåt om jag rollar dåligt/har ingen fantasi, för jag är trött)



"Freja...", säger jag osäkert och studerar vargen som frågade mig. "Vad heter du?"

[Det gör inget, själv är jag också jättetrött, men jag måste hålla ut tills det är imorgon (eftersom jag inte kommer ha tid att köpa chokladgrodor och spela frågesporten annars) - om mamma vaknar och hittar mig vid datorn kommer jag aldrig få vara inne på den igen o.O]

"Jag heter Sawa" svarar jag förläget och slickar mig på tassen igen.

[väldigt kreativt av mig...]

[Oj :O]

"Åh, vilket ... Fint namn!", jag kommer inte På något annat att säga. Sara tittar misstroget på mig, men ändå nickar.

"Ditt med" säger jag blygt.
Alfahannen reser sig upp och går mot bytena som vi fångat tidigare idag.
Jag reser mig halvt och stirrar lystet på bytena.
"Låt oss äta" säger han högtidligt innan han begraver nosen i köttet.
Vi andra väntar tålmodigt på våran tur.

Jag hugger ner i maten, och Sawa knuffar på mig.
"Vad?", frågar jag, men tystnas när jag ser att alfahannen tittar irreterat på mig.
"Ät", säger han efter en låg skamvrå från min sida. Nu äter jag lite lugnare, och njuter av det saftiga köttet.
"Vad är det här för kött?", frågar jag Sawa.

"Råbock" svarar jag lågt.
"Vad tänkte du på?" frågar jag så fort alfahannen vänt sin uppmärksamhet på något annat.
"Du förstår väl att du inte får börja äta innan alfahannen är klar?"

"Eh.. Nej, jag glömde av mig", Pep jag. Jag har en förmåga att ALLTID vara pinsam eller klumpig!
Sawa tittar irreterat På mig men fortsätter äta.

Jag nickar förstående efter en kort stund, hon hade ju trots allt varit ensamvarg innan.
"Bara så du vet, styrs allt av den rangordning man har, som när man får börja äta, hur mycket man får bestämma och sånt" förklarar jag snabbt och försöker sno åt mig ett till ben.
Jag lyckas och njuter triumferat av det.

"Åh, okej. Tack", svarade jag och lyckades ta en liten fin hare. Mums.