PRS mellan Hermione 1234 och AlexZz

Dom skrattade.
-Du är redan en ser jag. Sa Kalle - "ledaren".

"Och det trivs jag med, stick." Fortsätter Vicki irriterat och hon har ingen energi att ens försöka kaxa eller göra som hon gjorde på föregående skola och spöa ned de som gick henne på nerverna. Hon kanske borde äta riktig frukost istället för dricka och godis.

-Oooo. Men vad braaaa. Sa han med tillgjord röst.
-Men... Då ska ju inte vi gå!

Vicki himlar med ögonen och lägger benen i kors där hon sitter och bestämmer sig för att bara glo ned i sitt knä tills de inser att hon är tråkig att kaxa med... men om de rör henne så kommer hon se till att slå ihjäl dem. Så enkelt är det.

-Lilla fröken cool va?! Säger han och trampar henne på foten.

Vicki undviker det bara genom att dra upp foten och slår rakt upp under hakan på honom innan Vicki reser sig från bänken och lämnar den rätt chockade killmassan efter sig. Hon är snurrig och mår illa. Det blir nog bra efter lunch... ja, om hon klarar sig så långt det vill säga.

-Hon ska dö! Hör jag dom väsa och jag vänder stegen mot henne.

Vicki hör det och flinar, det kommer ju bli sådär lagom roligt när hon inte ligger bakom flötet när det gäller att slåss, att slåss mot stora grupper var också enkelt. Hon ser sig om, vet inte riktigt vad hon ska göra. Victoria har dock en sorts tradition att åtminstone klara av första dagen i skolan utan att missa några lektioner... resten av året kommer hon vara borta nästan hela tiden istället.

Jag började gå mot henne men det var försent. Jag kände en hand på min axel.
Nej, nej, nej! Tänkte jag medans dom drog mig till hörnet som ingen såg.
-Hjälp oss! Väste ledaren och knuffade mig mot väggen. Jag slog i den med en smäll. Mitt huvud träffade hårt och jag kved till lite.
Vad behövde dom hjälp med? Och av mig?
-Vad... Vad behöver ni hjälp med? Fick jag fram mellan kvidningen.
-Bli kompis med den där äckliga idiotiska nya tjejen!!
-Eee... Va? Sa jag och tittade upp på honom.
-Bli kompis med den nya idioten. Sa han irriterat.
-Hur... Hur menar du...?
-Bli kompis med henne!! Men du får inte skydda henne!! Du ska hjälpa oss!!
-Oke... Mer hann jag inte säga för än han fortsatte.
-Du kan till och med bli kär i henne eller något!! Bara ni blir kompisar!!
Och om du inte lyssnar på det vi säger att du ska göra så...!
Jag svalde.
-O-okej. Jag... Tror att jag fattar...
-Nej! Du FATTAR! Inte TROR!! Okej!!!!!?
-Ja... Svarade jag lågt.
-Det hoppas jag att du gör! För din skull!! Sa han och trampade mig på foten.
-J-ja...
-Bra! Och börja idag annars!! Sa han och hytte med näven.
-Jag lovar...
-Bra din lilla skit! Stick hem till din snälla pappa nuu!
Alla skrattade. Jag blev ledsen och sur.
-Idiot. Viskade jag. Det var inte så bra. För jag tror att han hörde. Han viftade med handen åt gänget att gå och så var det bara han och jag kvar.
-Fattar du nu din hjävul!?! Du är en sånn liten obetydlig skit så att jag undrar pm du ens har en hjärna. Men nog har du det! Eller?
Han slog till mig på kinden och sen gick han. När han hade gått så viskade jag:
-Ja, jag fattar... Ledset med gråten i halsen. Jag fattar det inte. Varför? Jag blev inte lika ledsen förut och nu...
Jag skakade av mig gråten och gick med nerböjt huvud in.

Vicki går in när hon verkligen, verkligen måste gå in. Så hon kommer in kanske maxat en halv minut innan lärarinnan kommer in igen. Under den halva minuten så drar Vicki ut sin stol onödigt långt och tar bort det som de populära killarna lagt där och kasta rätt i ansiktet på den som varit mest hotfull. Hon testar lite smått om de jäklats med skruvarna. Men icke. Det skulle ha varit hennes första val, faktiskt. Till slut slår hon sig ned och lägger väskan säkert mellan fötterna för att ingen ska få fatt på den heller.