Hogwart Rollspel

Jag och dom andra i det speciella Quddics laget hade i uppgift att bestäma våra positioner i Quddics laget Markus ville vara en jagare som alltid wood slagman Harry sökare Angelina jagare Alicia slagman nu stod allt mellan William och mig vaktare eller Jagare jag sa att William fick bestäma och jag tog den som blev över

-Jag är gärna jagare, om det är ok? Jag log lite generat mot Loreli.

Det är okej sa jag med ett glat leende efter mötet delade jag ut lapar om Höstbalen jag gav en lap till William och sedan frågade om han ville gå med mig jag trodde han ville med Leah men hon och Cedric skulle gå på balen

Jag satt och jobbade med en stor hög tråkiga läxor då helt plötsligt en lamslagnings besvärjelse träffade mig.

Loreli hade frågat mig om jag ville gå på balen med henne.. Jag visste inte vad jag skulle göra. Så jag svarade helt ärligt att Jag vill tänka lite. Sen log jag charmigt (hoppas det var charmigt allafall..)
Innan jag gick tillbaka för att sova tog jag en sväng till biblioteket där en något underlig syn mötte mig. Leah låg avsvimmad på golvet vid ett bord.
Försiktigt närmade jag mig henne och strök försiktigt bort en hårslinga från hennes ansikte.

Jag kom springande för att prata med William jag sa om du inte vill gå med mig så sej bara det det gör inget mitt liv är fult av besvikelser ingen har aldrig velat gå med mig på non bal sen såg jag Leah jag brev förskräckt och hämtade Madam Pomfrey hon sa att hon hade blivit träffad av en Lamslå bäsverigels och att hon kan bli liggande i en vecka

När Loreli började babbla om att om jag inte ville gå med henne och bla. Bla. Bla. Blev jag bara så trött jag svarade : Nej, eller jo, men alltså ge mig lite tid!
Sen stegade jag irriterat iväg.
Jag tänkte lite och kom fram till att trots allt var Leah kanske lite ung? Jag skulle allafall reda ut allt när hon vaknade.

Jag gick ledsamt tillbaka till sovsalen gråtande nu vet jag att William avskyr mig nästa dag kom jag inte till lektionerna så alla undrade var jag var Proffesor McGanikal skickade William för att leta efter mig

Nästa dag vid middagstid ropade McGonagall på mig, jag blev genast ganska orolig för trots allt var hon inte mitt elevhems elevhemsföreståndare.
- Jag har sett att du har umgåtts med Mrs Tornthwaitie?
-Ehm ja det har jag..
-Som du har märkt är hon försvunnen.
Det hade jag märkt ja.
-Mm.
-Bra leta efter henne!
Och med de orden stegade McGonagall iväg.
Hoppas bara inte försvinnandes har med mig att göra.
Efter en timmes sökande utan resultat var jag nära att ge upp när jag kom på Vid-behov-rummet. Där kanske hon var?

Jag sat i vid behov rummet jag hörde William komma in jag ville inte se honom i ögonen och tittade bort jag frågade vad han gårde här med ledsam röst