~PRS mellan dillen99 och AlexZz~

Eustacia Perthshire var namnet på Grells stylist som han ändå bara gnällde på om hur hans hy var i fel färg för den grundläggande kläderkoden hon velat ha från början, eller att han inte passade sin distriktspartner, eller att hon kanske borde ha beordrat de förberedande idiotpladdrarna till stylister inte ha tagit i så mycket.

Fast vad har Grell för talan i det hela? Sak samma vad han tycker och tänker, men tydligen har de bestämt att tona ned sig en aning - men fortfarande ha lite stuk från invignings-parad-grejen. Grell minns inte vad de kallat den och ärligt talat har han aldrig varit speciellt intresserad förutom att de klädde upp dem någon som uppenbarligen skulle likna bärnstensaktiga kläder fast de hade varit lite utmanande och sminket hade varit så tjockt att Grell undrade varför de inte bara klätt honom i mask - han säger honom för att han vet inte om Sanna behövt samma överdrivna mängd smink.

Iallafall, nu står han där i en något mer sofistikerad klädsel och det är inte så att den regnbågsfärgade kvinnan med guld-silvrigt hår gett honom en bärnstensfärgad kavaj utan det var en, enligt henne, spännande bergs och sten färgad kavaj med bärnstensdetaljer som uppenbarligen skulle påminna alla om "Distrikt 2's underbara fynd!" - idioti på hög nivå. Fast Grell säger ingenting - han ser bara till att inte skratta högt.

((Den här klänningen kommer hon ha på sig ikväll! *Inte för att jag tycker den är särskilt fin men du vet hur det är där!* ))

Jag grimaserar när hon drar bort stårn från mina ögonbryn.
Hon rakar mina ben och nästan allt annat kroppshår oxå.
"Sådär" säger hon emellanåt när hon tycker hon gjort sitt jobb bra. (Vilket du inte har din bitch) tänker jag.
Hon pudrar mig med massor av onödigt puder. Jag nyser och hon ser argt på mig. "Sitt still" fräser hon.
Jag svarar inte utan sitter bara lungt där hon satt mig förut.
Hon sminkar mig alldeless för mycket enligt mig. Nästan lika farligt som Grell hade haft på invigningen. Jag ville gapskratta åt han men det känndes inte pssande vid den tiden.
Hon sätter på mig en svart lite pösig, men endå tajt klänning. Jag rynkar på näsan åt den och känner mig annorlunda, som om alla kommer glo på mig.
Hon sätter upp mitt långa hår i en speciell knut och lockning med pärlor i.
"Klart" säger hon och pekar strängt på spegeln.
Jag synar mig från topp till tå. Det ser stelt och obekvämt ut, presic som jag känner mig.

Jag möter Grell i våran hall och får gå gämnsides med honom hela vägen ner till vänte salen. Tedd och stylisterna följer med till ett rum utanför vänterummet.

"Fin kavaj" säger jag misstroget mot den bergliknande kavajen han har på sig. Den passar till min kläning men endå inte.

((Hennes smink Och här är hennes håruppsättning. ))

(( Snyggt. ^^ ))

"Säg inte något du inte tror på själv, man hör det direkt." Svarar Grell avslappnat och är glad över att de inte gjort så mycket med håret och sminket iallafall. Håret var något de kallat "rufs med stil" eller något sånt skit. Grell är faktiskt inte så intresserad, han orkar inte svara på massa jäkla frågor just nu. Han är trött, riktigt trött på alla de här människorna och längtar bara hem, hem till lillasyster Thalia och resten av familjen. Han säger inget om Sannas klädsel förrän det faktiskt är dags att gå in i nästa rum där resten av deltagarna är.
"Du kommer ta dem med storm." Säger han lågt och så öppnar Eustacia dörren till rummet med de andra deltagarna, den ena fulare uppklädd än den andra.

Jag brydde mig inte om svaret jag fått utan ler mot honom. "Antaglingen du oxå" viskar jag till svar även fast det inte var en fråga.
Jag och Grell får stå bredvid varandra.Vi har distikt 1 framför os och distrikt 3 bakom oss. Jag ska gå in före Grell.
Det såg ut som om alla killar fick gå på samma håruppsättning, alltså ingen alls. Bara vindrufsigt, vilket facktiskt är rät gulligt.
Medans alla tjejer har fått en speciell fresyr för varje Distrikt.

Det kommer en man och tar tag i min arm.
Han drar med mig ut på scenen tills jagfår lov att gå själ fram till Caesar Flickerman, han som håller i intervjuvern och typ allt annat prat oxå.
Han ler och skakar försiktigt min hand.
"Mina damer och herrar, Sanna Enveens, Distrikt 2!" säger han högt till publiken.
Alla jublar, vilken kännsla, det där pirret är tillbaka.
Det som jag hade känt första dagen då vi åkt in med hästar.

När Sanna försvunnit in för att ta intervjun så är en frimodig 3-distrikt-tjej fram och ska prata med Grell som ser på henne med ett smalt leende. Man ser genast på den här flickan att hon kommer bli en springare, hon kommer inte ens försöka ta sig till mitten när de kommer in på arenan för att ta godsakerna. Tvärtom så kommer hon vända och springa så fort hon kan därifrån, det kan man för i helvete se på idioten som troligen försöker bli vän med honom eller något sådant irriterande idiotiskt som att försöka fly. Samtidigt har hon en lekfull charm över sig med det rödblonda håret och grönblå ögonen som bara glittrar av leendet som är på läpparna.
"Jag är Tory, med y." Presenterar hon sig och sträcker fram handen. Grell tar handen och skakar den självsäkert.
"Grell, dubbla L." Skrattar han till svar och Tory ler 'sött' mot honom, men Grell tycker inte att det ser sött ut alls.
"Du är bra med svärd, är du inte?" Säger Tory 'sockersött' och lägger huvudet på sned.
"Och du tror att du är bra på att manipulera folk, men om jag var lika usel på alla sorters vapen som du är skulle jag satsa mer på att springa och överleva längre än någon annan, Tory." Säger Grell och klappar henne på huvudet och då har det tydligen gått tillräckligt många minuter för att Sannas intervju ska vara slut. Grell gör sig redo för att gå in när Sanna kommer tillbaka.

Jag ler mo honom och hoppas att han inte ska ställa så mycke privata frågor.
" Så Sanna, vart du nöjd med dina poäng?"
"Ja det vart jag, svårt att få högre så" jag ler hela tiden medans han pratar på och ställer frågor.
I någons ögon ser jag säkert tillgjord ut.
"Så, en lite. Svårare fråga. Har du en familj där hemma?"
Jag tänker på min syster som dött för något år sedan.
"Ja, mina föräldrar.." säger jag, jag tänkte låta stark men rösten brast en aning när jag sa föräldrar.
"Ja, de hejar säkert på dig, men kommer du ihåg att det var en flicka för några år sedan som hette Enveens i efternamn hon, dog ganska brutalt." Säger han och publiken skrattar och klappar händerna.
"Ja, det var min syster" säger jag och ser dystert ner i klänningen.
"Oj, ja hade hon vart här hade hon vart stämt över sig" säger han.
Han tar min hand och reser oss upp. Han ropar ut mitt namn igen och sedan får jag gå av scenen.
"Lycka till" säger jag tyst till Grell.
Tedd tar emot mig i det lilla rummet och säger att det gick bra.
((AlexZz))

"Tack." Säger Grell och i nästa stund ropar de hans namn, efternamnet också vilket egentligen inte borde kännas så konstigt eftersom det är i i princip så man tilltalas häromkring. Men fortfarande känns det underligt. Aja, det spelar ingen roll. Han vandrar ut på scenen och ett öronbedövande dån av jubel möter honom och Grell möter jublet med en bugning, slängkyss - som en hel del kvinnliga beundrare försöker fånga som blåsta idioter - och ett charmigt leende innan han slår sig ned.
"Ja, ser ut som att du är en favorit bland damerna i år, Grell!" Säger Flickerman med ett förtjust leende.
"Synd och skam att jag kommer vara fast i en arena och missa dessa underbara skapelser till kvinnor." Svarar Grell och ler fortfarande lika charmigt. Flickerman skrattar till svar.
"Aja, till andra saker - är du förvånad över din poäng?" Frågar Flickerman.
"Åh, jag trodde jag skulle få mindre. Distrikt 2 skickade fel kille." Svarar Grell med en axelryckning.
"Inte ska du vara nedvärderande, på tal om det, hur var det där hemma?" Flickerman har ett brett leende på läpparna.
"Jag hoppas att de har det bra, jag vill hem till dem igen. Lillasyster Thalia är därhemma." Säger Grell och det är nog det mest känslosamma han fått ur sig under den här intervjun - till skillnad från Distrikt 11's deltagare som kan gråta ögonen ur sig.

((Nice))

Jag ser på skärmen där Grell visas i både kroppsbild och ansiktsbild.
Det han sa om sin syster och familj var det finaste eller mest kännslosamaste han sagt under hela den här tiden.
Jag vänder mig från TV för jag årkar inte se på hans lögner, även om de var äkta så kändes han inte så äkta. >Tänker jag.
Jag sätter mig på en stol som står vid en vit vägg.
Nedanför ligger en tidning som någon tappat.
Jag tar frågande upp den och ser på framsidan.
"Vem vinner? Vilka dör i blodbadet? Sätt din gissning! " stod det i en liten ruta.
Jag rynkar på näsan och lägger ifrån mig den och ser ner i knät.
"Hoppas han slåss där ute en vad han beter sig" muttrar Tedd för sig själv. Jag flinar åt det missnöjda minerna som våra stylister visar.

Grell tvingas berätta lite mer om sin barndom - skrattar i princip bort varje smärtsam detalj om hans liv men ändå verkar han sälja sin image så totalt att när han äntligen lämnar scenen så kastar huvudstadsfolket - han tror det är kvinnorna som gör det. Men även de manliga hurrar och jublar efter honom, ärligt talat, Grell är nästan redo för att döda någon när han går in i rummet där Tedd hugger tag i honom. Grell sveper snabbt med blicken över rummet och kan inte se några kameror... så naturligtvis armbågar Grell honom i ansiktet och den överraskade mannen hamnar på golvet med ett troligen knäckt näsben.
"Rör mig inte." Säger Grell som känner en extrem lättnad när lite ilska är ute ur kroppen. Till och med så att han ler.

Jag ser på den hastiga bråket som uppkommer när Grell kommer tillbaka.
"Såja, lung nu pojken. Kan du inte berätta lite om din syster igen? Eller är et inte för kännsligt för dig?" fnyser jag och ler elakt mot honom när jag lämnar rummet och går till mitt egna.
"Hoppas han kommer" tänker jag högt när jag stängt dörren om mig.