~De fyra elementen~

Sue fräste ilsket mot killen som puttat henne. Killens ögon spärrades upp.
"Förlåt, mig" sa han och blev vättskrämd. Sue reste sig upp och flinade rak i ryggen.
"Stick iväg nu" spottade hon och killen försvann med en gång.
Hon gick iväg, med ett flin på läpparna. Nästan alla här var rädda för henne, eftersom att det var hennes far som styrde.

[5_lollipop_5: Betyder det att det finns tv-apparater, bilar, gevär osv? ]

[Ja. Fast, ok, inte nutid precis. Det finns bilar och sånt fast "gamla"... Vet inte hur jag ska förklara...]

[vilket årtal?]

(Vet inte... XD)

[ok...]

[Okej, du får säga till om det blir jätte fel i såfall. ]

Joanna befann sig nere i köket som var fylld utav flickor likt henne var slottets tjänare men tillskillnad ifrån henne så var de alla kökspigor medan hon själv var en av städarna. Lukterna ifrån frukosten fick det att vattna i hennes mun och hon hörde sin mage mullra. Med en hand tryckandes på magen samtidigt som hon bet sig i kinden hoppades hon att matmoran inte skulle höra. Hon hade blivit bestraffad för mindre.
”2951.” Sade en brysk röst till henne.
Joanna ryckte till. Rösten kände hon igen, det var matmorans. Med en darrande hand drog hon undan sitt långa smuttsblonda hår ifrån ögonen och mötte de iskalla gråa.
”Ja, frun.” Hörde hon sin svaga röst säga.
”Vad tror du att du håller på med? Det är inte meningen att du ska sitta och lata dig.”
Hennes röst ekade i rummet som blivit tyst.
”Nej, det ska inte hända igen.”
Joanna kröp ihop lite och hoppades att det var allt men så kom örfilen. Den sved på hennes kind och hon kände hur tårarna brände under ögonlocken. För att Matmoran inte skulle se så lät hon sitt hår skymma ansiktet då hon fortsatte att skura det gamla trädgolvet.

[Det var jättebra. ]

[5_lollipop_5: En dum fråga eller tre , upptäcker dem sina "krafter" eller vet dem om dem? Kan dem frammana tex, eld och vatten ur tomma intet? Eller är det mer som avatar the last airbender? ]

((Jag tror att jag får hoppa, det har gått framåt lite.))