Ett grupparbete och dess efterföljder [SV]

NU KOMMER DET SNART ....DAMDADAM... ETT NYTT KAPITEL 8D

Yeeey!

NU KOMMER DET ÄNTLIGEN ETT KAPITEL FÖRLÅT FÖR ATT DET ÄR DÅLIGT.

Kapitel. 1

När Louis öppnade ögonen stod han på den lilla rökiga perrongen som var full med Hogwartselever, föräldrar och djur. Han log för att det kändes som att komma hem. Inte för att det var något fel på hans föräldrar, men dom kunde bli lite tjatiga ibland. Eller ganska ofta. Eller hela tiden. Louis vände sig om och såg sin syster, mamma och pappa komma in på perrongen. Hans syster var 14 år och väldigt snäll, men hon kom från Gryffindor. En sådan skam. Och hans föräldrar brydde sig inte ens (det kan bero på att de kom från USA och inte hade en aning om vad Gryffindor var för något, men spela roll).
’‘Hejdå’’ sa Louis snabbt för att slippa ett jobbigt (och pinsamt) farväl där tårar skulle vara inblandade. Han gick snabbt emot det röda tåget.
’‘Tja Lou’’. Louis vände sig om och såg Regulus Black välkända ansikte.
’‘Kalla mig inte för det’’, sa Louis medans han kollade argt på Reg. Idiot.
’‘Bli inte så sur’’, sa Regulus och dunkade honom lite löst på axeln.
’‘Kom så letar vi upp Antonin!’’.


Tio minuter senare hittade Louis och Regulus den dom hade letat efter. Antonin Dolohov satt i en kupè med sjuttonåriga Lucius Malfoy. Regulus slog upp dörren åt Louis och nickade åt Louis att han skulle gå in. Louis gick in och satte sig brevid Antonin. Louis hade alltid funderat över hans namn. Det lät så... så konstigt. Onormalt. Annorlunda.
Regulus gick snabbt satte sig vid fönstret. Han undvek att kolla på Lucius. Från den första dagen de möttes hade de haft något emot varandra. De kom helt enkelt inte överens.
Tåget började rulla och efter en kvart hade de fått sällskap av de tre Black-systrarna, Severus Snape och syskonen Carrow. Det började bli väldigt trångt i den lilla kupén som
egentligen var till för högst 6 personer. Narcissa var tvungen att sitta i Lucius knä, Louis och Antonin satt nästan på varandra, Snape fick sitta på golvet och Andromeda hade svåra problem med att byta blad i sin bok. Louis fick en skymt om vad hon läste.
Mugglare och deras vanor. Louis ryste.
’‘Vad läser du?’’ frågade han Andromeda och stirrade på den gulgröna boken.
Andromeda kollade upp.
’‘Angår det dig?’’ frågade hon och fortsatte läsa. Louis stirrade på henne. Hon läste en bok om Mugglare! Vilket förräderi! Skam! Hon skämmer ut sitt elevhem! Louis fick svårt att samla tankarna.
’‘Nämen, vem är det som kommer här?’’ sa Antonin plötsligt och log ett slugt leende.
Louis kollade snabbt ut genom fönstret. Där går hon.
Danielle Gliz, sjätte årskursen Ravenclaw. Louis reser sig snabbt och går ut ur kupén.
’‘Hej Idiot’’ säger Louis och flinar ett ganska ondskefullt flin. Hon vänder sig snabbt om och möter Louis blick.
’‘Jag är ingen I..Idiot’’ säger hon tyst. Louis ser att hennes ögon tåras. Hon börjar snabbt att gå men Louis är snabbare. Han tar tag i hennes arm och håller hårt kvar.
’’Så långt kommer du inte, Idiot’’ viskar Louis och tar ett ännu hårdare grepp.
Louis smäller till henne i ansiktet. Hon gnyr till.
’‘Släpp mig’’ säger hon svagt. Louis håller kvar.
’‘Snälla släpp mig’’ säger hon, lite högre den här gången. Louis håller kvar. Varför skulle han släppa henne. Hon är en dum idiot till blodsförrädare, han är en stark Quidditchspelare. Plötsligt kommer en rödhårig flicka springade.
’‘Släpp henne! Släpp henne din galning!!’’ skriker hon och smäller bort Louis fingrar från Danielles axlar.
’’Du kan inte säga något till mig, smutskalle’’ säger Louis och kliar sig i håret.
’‘Kom Danielle, så går vi!’’ säger den rödhåriga flickan och drar med sig Idioten.
Louis ser de två tjejerna gå iväg genom det långa tåget.

Awesome 8D
Ska försöka skriva snart ^^

Ååv vad awsome!! jätte bra

När kommer det mer?

Ehehehehe just det... det kommer iaf INTE nästa vecka, för jag har ett halvt skolarbete här hemma som jag måste göra klart. Tyvärr alltså. Såååå, jag fattar inte vad jag gör på mugglis nu. Ska försöka skriva om två veckor...

Oki^^