Mentors childhood. (PRS)

(( Yep.
(That sounds creepy. XD)
Ja, vi kör hårt!
Works fine. ^^ ))

Ariana går blygt vid sidan av Felix och tittar hellre ned i marken än tittar upp för att se det som är framför henne. Hon är lite rädd, fast mamma sa att det skulle gå bra om hon inte stammade. Ariana kommer kanske gå i Felix klass, dessutom. Det skulle göra det hela lättare. Men hon hade blivit tillsagd att inte hoppas på för mycket. Men hon kan inte låta bli. Hon fingrar med väskans mörkt rosafärgade rem och försöker att se var hon sätter fötterna så hon inte ramlar.
"Felix? Kommer det finnas stora barn också?" Frågar Ariana med sin nätta röst.

(((And you're not the one who's experiencing it cx. Or well in some ways you are, but with me.)
I hope so, haha. Nu kommer ett tangentbord (♥)sskrivet ett ))
Felix studsar vidare längs gatan med sin syster vid sidan, och hela hans huvud är fyllt av planer, idéer och fantasier. Hans entusiasm verkar inte delas riktigt lika fullt av hans sällskap, men han låter det inte sänka hans humör. Att han och Ariana kan hamna i olika klasser har han inte tänkt på, det känns liksom självklart, om de nu ska få tillfället att börja i skolan samtidigt kan ju ingen vilja dela på dem då det sättet?
Han stannar till lite vid Arianas fråga och ändrar stegen från små skutt till vanlig gångtakt.
Mamma varnar alltid honom för att gå och prata samtidigt, efter en del krockar med lyktstolpar, så han kan i alla fall försöka nöja henne med att gå långsamt.
"Ja, men de kommer inte vara där vi är. Vi är med de i vår ålder" säger Felix och pekar mot de två andra husen (ja, det blir tre hus nu, för jag har läst på xD).
"Där kommer de riktigt stora barnen att vara, de som är nästan vuxna". Felix låter nästan andlös vid tanken på så stora barn. Han kommer då aldrig bli så stor.

( (Nääh, jag är ju van.
Coolish. :3 Det är fortfarande länge än mina. >_<'' ))

"Pappa sa ju att barnen kunde vara elaka." Svarar Ariana envist. Ett karaktärsdrag som följt med sen födseln enligt hennes mamma. Mamma ljuger aldrig, Ariana litar på henne. Men pappa är hon inte lika säker på, han tycker ju om att skämta och skoja. Fast Ariana har aldrig förstått sig på sin pappas skämt. Ariana höjer blicken och betraktar byggnaderna för att se vilken Felix pekar på. Det är en fin skola, Ariana tycker den ser ut som flera små dockskåp. Tänk om hon inte får några vänner i den här fina skolan? Tanken skrämmer henne, Felix kommer få massor med vänner. Han vågar iallafall säga något, fast det är okej. Så länge ingen börjar hacka på henne. Hon tror inte att hon vill ha mamma i skolan och säger vad hon tycker, mamma hade sagt att hon skulle det. "Felix..?" Börjar hon frågande med dröjande tonfall, som om hon egentligen inte vill säga något. "Om barnen är elaka, kommer du också bli elak då?" Frågar hon oroligt, hon är rädd. Vem som helst kan vara elak och odräglig mot henne, men om Felix också blir det. Då vet hon inte vad hon gör med sig själv.

((Vad bra ^w^.
Längden spelar ingen roll... 180 centimetrare ;P.))
Felix skakar på huvudet och säger "De elaka barnen behöver vi inte vara med, Ari, vi ska bara leka med de snälla".
Han tror faktiskt inte att barnen kommer vara elaka, han har inte träffat något elakt barn, men om det nu skulle finnas elaka barn så är det de som borde oroa sig. För Felix kommer inte låta några barn vara elaka mot Ari.
Felix stannar till lite vid Arianas fråga, den förvånar honom, han kommer ju inte bli elak, det är väl självklart.
"Inte om du inte blir det först" säger han på skoj. Han har lite av sin pappas drag där, säger mamma, glimten i ögat. Hon säger också att Ari är elak ibland, inte så att Felix ska höra såklert, men ibland gör han det i alla fall. Men fast mamma är jättesmart nästan jämt så är Felix säker på att hon har fel om just det. Inte hans Ari inte.

((Y'know. I'm gonna pretend I almost spit tea on my computer by this: "Inte hans Ari inte." seriöst, Why did you destroy this relationship, Ariana? D: ))

Ariana ler lättat mot honom. Nu blir hon glad, innan hon...
"Kull! Du har den!" Säger Ariana och knuffar honom lätt innan hon springer iväg mot byggnaden där deras del av skolan är. Egentligen är hon mycket snabbare men hennes väska sinkar henne. Hon kanske inte borde lagt ned så mycket i den, imorgon skippar hon pappas stora tröja. Varför hon tagit den är inte heller något stort mysterium, den är stor och hon tycker om den. Plus att pappa sagt åt henne att hon inte fick ta tröjan, då måste hon ta tröjan. Eller så skippar hon att ta med sig sitt stora lexikon, men det har fina bilder. Mitt i tankegångarna springer hon rakt in i något och incidenten får henne sätta sig på marken och titta upp. En väldigt stor man står och tittar ned på henne. Fast Ari har fått tunghäfta.

((TEA! Men ja, tror det var lite Felix fel också. Nu är ju han väldigt, snäll, men han kommer nog förstöra det lite i tonåren, hehe. (rättare sagt, jag har planer för att han ska göra det).
AND NOW YOU'RE THE FRIGGIN MINDREADER! Tänkte också att de skulle leka kull...))
Felix lyser upp när han ser att han lyckats muntra upp Ari, och hoppas att hon kan ta med sig lite av glädjen in i klassrummet,
Han hoppar till lite när hon knuffar till honom, men återfår snabbt fattningen och börjar skrattandes springa efter. Ari har mycket väl ett försprång, men han har längre ben än henne, så än är leken inte över. Dessutom har hon ett helt museum av föremål med sig. Felix tyckte det räckte med ett pennskrin, en mapp och ett äpple, så hans ryggsäck är nästan tom.
Han hinner inte ropa en varning när en man verkar materialisera sig framför Ari, och innan Felix tankar hunnit ikapp honom har hon rusa rakt på mannen.
Felix ökar på stegen och skyndar sig fram till Ari, tänk om det är en dum man? När Felix äntligen når fram stannar han tvärt. Mannen var större än han trodde, och han blir plötsligt nervös. Men mamma har ändå varit noggrann med att lära honom att vara artig, så han klämmer fram ett "Ursäkta, herrn, vi såg dig inte". Han slår ihop sig och sin syster i ett vi, för han vill inte peka ut henne som syndaren.

((Ja, fast jag gissar på att Arianas... instabila känslor i tonåren inte kommer vara något vidare. XD
Jag tyckte det passade. :3))

Ariana reser sig klumpigt upp från marken och backar undan och har än en gång blicken svetsad till marken och ett nedböjt huvud.
"Inget att be om ursäkt för." Svarar mannen och Ariana blir ännu räddare av hans djupa röst. Hon kastar en snabb blick uppåt och mannens blick möter hennes. Hans ögon är underliga, på något sätt. Hon kan inte sätta fingret på det. Men hennes blick fastnar snabbt vid hans skor och hon blir lättad när han byter fokus till Felix och säger något.

((I believe you're right.
It was perfect .))

Felix är glad att Ariana återfått fattningen och ställer sig upp. Hon verkar fortfarande skrämd, men det är Felix också, och han har ändå inte sprungit in i mannen.
Han tittar nyfiket in i mannen underliga ögon, de ser vänliga ut, men inte särskilt uttrycksfulla.
"Ni var något speciellt. Ett tvillingpar. Men har båda förmågan? Det återstår att se". Mannen mumlar för sig själv, och även om han står vänd mot Felix så verkar det inte som om han pratar med honom.
På något sätt gör mumlet Felix illa till mods, är mannen arg på dem?
Han harklar sig lågt och säger "Ursäkta, vi har bråttom till skolan" och sedan gör han en ansats som för att gå vidare.

((I'm always right! X'D
Oh thank you! ))

Ariana gör en tafatt nigning mot mannen och rusar efter Felix. Hon hade inte förstått mycket av mannens mummel, men hon förstod att det om tvillingpar handlande om henne och Felix. Ariana saktar av när hon kommit ifatt Felix och hennes goda humör försvann, och pysslar med sin väskrem igen. Tills de kommit fram till skolan.

((Nope, not with Jet xD.))
Precis när Felix tror att de kommit ifrån mannen så ropar den där mörka rösten bakifrån "Vi kommer att ses igen". Små rysningar kittlar ner för Felix ryggrad. Bäst de skyndar sig till skolan ifall det skulle komma fler läskiga män, dessutom ger det inget vidare intryck att komma försent första skoldagen. Han knuffar till Ariana lätt på axeln och säger "Nu är det du som har den" innan han sprintar iväg mot skolgården där skolans elever ska träffas.