Doctor who 14th Doctor Privat Rollspel

"Det enda konstiga jag märkt är att du påstår dig att vara en tidsresenär," Säger Allyson trotsigt. "Senast jag kollade så var jag inte med i hemliga kameran."

”Det är du inte nu heller. Dolda kameran brukar inte syssla med sånt här vad jag vet, de skulle aldrig ens bli trodda från början, och det är väl vad som är meningen?” Han går fortfarande med raka steg framåt. ”Jag är en tidsresenär. Jag skulle kunna ge dig bevis men vi har inte tid. Det är något fel här och jag måste få bort det härifrån så att Donna inte kommer till skada.” Han kommer att tänka på något och stannar tvärt. ”Allyson sa du? Med y? Det är ju nästan lika bra som Alonso. Allons-y Allyson!”

Allyson lyckas inte få fram ett ord och krockar nästan för andra gången idag när Doktorn stannar rakt framför henne.

"Självklart! Hur kan jag missa allt som egentligen är viktigt?" frågar han sig och snurrar runt så att Allyson kan se honom i ögonen. "Den lilla damen. Hon som serverade mig pannkakan, vad heter hon?" frågar han henne.

"Marie, men vad spelar det för roll egentligen? Hon jobbar bara där." Svarar Allyson, mer förvirrad än hon någonsin varit.

"Har hon familj? Vet du något om henne? Allt spelar roll, ett litet café är absolut bästa stället att jobba på för att smälta in. Och inget som händer runt Donna är en slump, inget!"

"Jag vet inte, hon fick jobb här helt nyligen," Svarar Allyson i vanlig samtalston. "Men du får faktiskt förklara för mig nu. Vad pratar, du, om?"

"Du ville ju inte tro mig så vad är det för idé att jag berättar? Det stämmer det jag säger, jag är tidsresenär. Kan åka tillbaka till både artonhundratalet och jordens skapelse bara jag vill det. Eller till framtiden, det är lika lätt. Jag vet inte vad jag ska göra med dig nu när du vet allt det här, men jag kommer på någon lösning", säger han och tittar på henne med en blick som säger 'du får tycka att jag är skum just nu, det gör inget'. "Men det är något fel här. Jag kan känna det. Känna det med varenda cell i min kropp. Den här Marie, är det något udda med henne?"

"Varför skulle det vara något udda med henne?" undrar Allyson.

"Ofta är... Det känns dumt att säga innan jag vet något, men jag tror att Marie är en alien. En riktig alien borde jag säga innan du frågasätter det också", säger han och ser på Allyson. "Det känns fel det här, hon borde inte jobba där."