Femte året. Det bästa året!

super

Superbra!

Jag måste be om eran förlåtelse men förvandlingen har så mycket fakta att jag har skum läst typ nästan alla böcker.
Så den är nästan klar och senast på måndag är den utte!
Men tack för alla super kommentarer dom värmer hjärtat. *-*

Aaa, men konstigt sammantrffande...

Inte så lång jag tänkt mig men jag har jobbat hårt med fakta!


Kap 4

Snape drog på munnen varje gång jag gick förbi samma dag, bara för att påminna mig om vilket svinn Lily tycker jag är.
Själv försökte jag prata med henne men varje gång kallade hon mig för Potter.
"Glöm henne hon är inte värt besväret." Sa Sirius på kvällen när månen snart skulle vissa sig. Det var inte full måne fören på tisdag.
"Det finns fler tjejer." Instämde Remus.
"Om hon väljer Snorgärsen framför dig, har hon allvarliga fel." Muntrade Peter upp.
"Jaja, jag vill inte tala om det." Men innerst inne visste jag att det var precis vad jag ville men bara med Sirius och Remus. Peter hängde bara med för att han beundrade oss.
Vi hade alla funderat på vad vi skulle bli men inte ens vi visste. Animagus förtrollningen reflekteras på trollkarlens inre.
Månen stod högst upp på himlen och brygden började bubbla ordentligt alla fick hälla upp vart sitt glass och uttala orden." Volumus esse animal est. "
Vilket betyde på latin "djur är vad vi vill bli."
Sen satte vi koppen till munnen och drack. Om vi hade sagt rätt och gjort brygden helt rätt skulle vi nu ha en smärtsam förtrollning till djur och tillbaka sen djur igen. Om den inte fungera skulle vi antagligen dö. Ingen press!
Men min funka. Jag kunde inte höra Sirius och Peter mina öron var igen täppta och mina ögon slutna. Det började i små ryckningar som steg till el chockar. Min kropp började ändras. Min hår botten började göra ont som om två fingrar försökte ta sig i genom.
Min näsa gjorde ont som om någon drog i den. Mina ben vek sig i ett knak och mina armar växte och blev långa och slanka.
Min kropp ändrades helt plötsligt tillbaka som om den gjort fel och försökte rätta till genom att trycka allt på plats igen. När solen steg låg vi två hårt utslagna på marken. Jag satte mig upp och kollade mig omkring allt kändes normalt och Remus satt på golvet och log.
" Jag såg er förvandlas minst hundra gånger i natt." Sa han.
Sirius satte sig också upp och tittade sig omkring.
"Vart är Peter?" Frågade Sirius.
Först då märkte jag att han var borta.
" Haha han springer runt och kollar upp alla coola saker han kan göra. "
Jag kände efter i mitt eget huvud där fanns en liten knöl om man tänkte på de. Som bara skrek öppna så det gjorde jag.
Helt plötsligt kändes en härlig känsla och hela jag började formas.
Där stod jag hög och ståtlig.
Jag var en kronhjort!

Wow!!

Tack håller på med 5 nu!

Ny läsare det var super bra

Jag älskar det, längtar efter kap 5!