Arvtagaren privat

Eragon provade oss i stridskunskap, jag vann över honom så jag tror jag fick godkänt. Magi blev jag nog heller inte underkänd i. Vi kan äga att provet gick galant. Dimods lekstioner lyssnade jag på med ett halvt öra.

Det gick bra för Aryana i stridskonsten, mycken bättre än för mig, men inte för att skryta så tyckte jag att jag var bättre i magi.
Plötsligt sa Sayn till mig:
- Fort! kom till draknästet, det är bråttom!

Enya sprang mot draknästet och jag följde efter. På halva vägen kom Dimond svepande ner från himlen och bar upp mig dit. Där uppe såg jag en hemsk syn!

Jag kom upp till drknästet och såg att Aryana redan var där
-Vad är det? frågade jag Sayn.
Kolla! sa han och pekade med en klo mot ett ägg, men det var inte ett drakägg

Jag trodde det var ett drakägg, ett krossat drakägg. Nej det var inget drakägg och det var inte krossat det var kläckt. Det kom ut ett konstigt djur, en letherblacka.

Jag skrek till, ett av ra'sacernars ägg hade kläckts!, Då var frågan: Vart fans de andra ägen, eller var de redan kläckta?
Plötsligt hörde jag en mans rop av förvåning, ett högt rytande och ljudet av ett svärd som svingades.

Det var en Razac! Den tog ägget med sig och sprang iväg. Jag var inte sen att hoppa på Dimond. Vi är på väg efter en Razác! Jag visste inte varför men det kändes rätt. Mansskriket kom från Murtagh. Han hade ett blödande sår på axeln och såg ovanligt tom ut i ögonen

När jag och Sayn flög iväg såg vi murtagh hela Törne, men vi såg också att han hade fått en del skador själv.
Jag och Sayn såg Ra'zacen springa och vi dök ner mot den

Jag upptäckte när vi störtade mot marken att det var en fälla men jag han inte meddela Enya för en vi nuddade marken jag skrek:
- Enya det är ett bakhåll men det var för sent. Det störtade fram skuggor mellan träden och jag såg en dra sitt svärd över Sayns bröst.
Sayn och Enya gav till ett stjut av smärta.

Jag hörde Aryana skrika något, men jag hörde inte vad, jag såg ner mot marken och såg någon hugga mot Sayn, sen blev allt svart