Vänner för evigt[SV]

Oki c:

Elina hade också satt på sig sin klädnad. På henne satt den som en smäck. Jag tittade ned och så de löst sittande strumporna som redan hade halkat ned.
Usch! Kläder är överskattat.
Tåget krängde till då det bromsade in och jag dunsade ned på sätet.
Surt reste jag mig upp, tog buren och min väska och gick ut i korridoren. Elever trängdes och det oändliga surret gjorde mig ännu surare. Jag kände en knuff i ryggen och jag vände mig snabbt om. En mörk kille, lika lång som mig, om inte lite kortare, visade sig.
"Förlåt! D-det är mitt första år och jag är lite nervös!", stammade han. Mitt ansikte mjuknade snabbt och jag log.
"Det är okej. Kom, kön försvinner!", sa jag och han log lättat. På väg till dörrarna pratade vi lite.
"Vad heter du då?", frågade han, som hade blivit lite mer självsäker sen att vi 'först träffades'.
"Vio Sacramendilla! Vad är då ditt namn, min herre?", skojade jag med en seg överklassröst. Innan han svarade fnittrade han lite.
"Seamus Eleph."
Vi pratade och skojade, till en mullrande röst hördes över pratet. Både jag och Seamus tittade upp. En gigantisk man tittade ned på oss och jag var för nervös för att höra att ljudet hade dött ut.
"Det får plats fyra barn i en båt! Kom här! Ni fyra, sätt er där...", sa jättemannen, och när han kom till oss så fick jag sitta med min nya vän, min tidigare kupédelare Elina och en annan elev med ljust hår. Då vi satte oss på båten pratade jag inte så mycket med Seamus. Men jag lyssnade på Elinas och andra tjejens samtal.
"Jag är också renblod! Vad roligt!"
Jag mådde illa av deras fjantiga beteende, så jag stängde av öronen.
Efter sisådär en halvtimme stod vi i en jättestor sal, och en kvinna med svart hår och grön klädnad räknade upp olika namn som skulle sorteras till olika elevhem. Efter några namn räknades Seamus namn upp, och jag tryckte till hans hand. Han gick nervöst upp och jag följde honom med blicken. Efter en stund utropade den gamla hatten: "GRYFFINDOR!" och det röd-guldiga bordet jublade.
"Maya Wilson!", flickan som hade varit med Elina förut gick glatt upp och satte sig ned. Innan hatten hade kommit ned helt skrek den:
"SLYTHERIN!"
Jag var för nervös för att höra vilket elevhem Elina kom till, men eftersom det blå och bronsfärgade bordet jublade så antog jag att det blev Ravenclaw.
"Vio Sacramendilla."
Men vingliga ben gick jag upp.
"Hmm... Vart ska vi placera dig?", viskade hatten.
"Gryffindor! Passar jag där, mister Hatt?", viskade jag tillbaka. Jag kunde höra när sömmarna drogs åt då han log.
"GRYFFINDOR!"

asså omg, ni är jätteduktiga på att skriva skriv mer ^^

Skriver kanske ikväll!

Ursäkta, men det räknas som spam, och är mot reglerna. ^^

Näjje D: Men jag älskar denna ff:n ( säger man så? o: ) och vill bara att ni ska skriva meer

Ja, man säger så. Men det är helt lungt om du bara inte skriver ett inlägg med bara en smily :-) Bara för att vara snäll ger jag dig ett till litet inlägg:

Seamus tittade glatt på sina läxor som vi hade fått på örtläran. Det är rätt okej att göra läxor. Jag är ju inte liksom "ANTILÄXA" Jag är mer: "Okej vi får det ur vägen".
"Vet du vad roten av tornung används till?", frågade han mig bakom högen av böcker.
"Mmm. Mot migrän.", mumlade jag och fortsatte med resten av läxan.

Efter typ en kvart var vi klara och gick ut för att sträcka på oss. Då såg jag Elina. Hon tittade avundsjukt på Seamus, och jag kunde inte låta bli att le inombords. Vänskap är bättre än rent blod.
Sen började jag vissla. Seamus stämde in. Efter några minuter hade vi kommit och suttit oss vid sjön tog Seamus av sig skorna och doppade fötterna i vattnet.
"Vad skönt det är!", sa han glatt och visade med handen att jag också skulle pröva. Jag skakade skrämt på huvudet. Vatten är det värsta jag vet.

Yay, och skriv mer ^^

super

Skriver snart... Tror jag.