Tom Hiddleston

HIS FACE

Ja jo jag vet men de Ingår i en serie så ja xD

Bu: you are welcome dear ♥

Yeay vi kan nörda ihop

Helt klart sen kan vi sitta och dregla över honom ihop med

Lätt att vi kan

Jag skall så börja se den serien när jag är klar med Wallander ^^

och jag fick mina kompisar att förstå min kärlek till Tom jag är så bäst ^^

HÄR. Läs och lid med mig! Från min dayviews:


Den där mannen har tagit in sig i mitt huvud på alla möjliga sätt och vis.

Jag blev sårad, av mina drömmar. Eller snarare efter att jag har vaknat;

I drömmen var jag i typ skolan/någonstans där man faktiskt hade en stor fest med en hel del trevliga människor, men det fanns en simhall också. Av någon anledning hade jag mitt rum där, ett litet rum med en mysig säng, ett mysigt sängbord och det fanns bara en liten sängbordslampa som skapade en väldigt romantisk atmosfär.
Jag gick runt och det verkade som att jag hämtade mat åt alla, tills någon berättade att Tom också var på festen. Alla tjejer blev förstås helt galna, och ville att han skulle krama dem, eller helt enkelt gilla dem mer än vad han gillar andra, typ. The Great Hiddles Love.
Lilla Alice hade självklart inga förväntningar, jag trodde inte ens jag skulle råka träffa honom, det var trots allt en stor byggnad. Så jag fortsatte att gå runt, min mamma var också där och var helt galen, hon älskar ju honom och är galen, antagligen lite mer än jag, i honom, för att vara ärlig. Jag lyckades bråka med några tjejer om någonting, och jag blev skitförbannad, så jag sprang till mitt rum och låste dörren innan jag ens hann se mig omkring. Först när jag vände mig om slog det mig att min säng är upptagen. Av ingen annan än vackraste Tom. Och hans charmiga leende! Han hade ingenting emot att jag skulle sätta mig där och prata, han berättade att han har fått nog av alla skrikande tjejer så han hittade ett litet rum, och visste inte om han fick vara här eller inte. Jag försäkrade honom att det var helt okej för honom att vara här (tänk er en sådan snygging i eran säng, mitt i allting, vem skulle säga nej?)
Vi pratade en hel del och kramades. Sen ropade någon på mig, så jag var tvungen att springa ut och hjälpa andra. Jag lämnade Tom i min säng, och släckte lampan, så att ingen skulle tro att någon är där.
I wanted him all to myself.

Jag gick runt och när jag äntligen var klar med det, och försäkrade mig om att inga följer efter mig, gick jag in på mitt rum igen. Bara för att upptäcka att han inte var där längre. Först ville jag springa till mamma och berätta, men sen ångrade jag mig. Han var ju trots allt fortfarande här någonstans. Så jag sprang till simhallen, där alla tjejer verkade samlas. De stod där och undrade vilken av alla hetingar i vattnet var Tom. Jag såg genast vem Tom var, men jag höll käften. Lilla, egoistiska jag, ville ha honom för mig själv. Tjejerna tröttnade, och gick tillbaka till sina "sysslor" (vad de än var).
Efter någon stund gick Tom ut, och vi satte oss vid ett bord och åt middag. Han slutade aldrig le, det där leendet. Hiddles-smile. Sen gick vi in på rummet igen, och då...






Förstår ni min smärta? <////3

InspiredPsycho jag lider med dig </3 jag har haft liknande hemska drömmar man vaknar alltid på fel tillfälle