Rollspel? (Minst en till)

Okej!

Sophie tog ett djupt andertag och sprang genom spärren. Mr och Mrs Moon hade försvunnit för länge sedan och Sophie hade väntat en liten stund och sedan sprungit genom spärren. Hon satt på en bänk och väntade in tåget och Caroline, förstårs.

Nick gick med Cookie bakom sig genom myllret av mugglare på Kings Cross. Han gick genom spärren och kom in på perrong 9 3/4.
Han gick direkt mot tåget och förbi alla familjer som tog farväl av sina barn. Det gjorde ont i honom att se dem, för han kunde inte säga hejdå till sina föräldrar, de fanns inte längre. Han hittar en tom kupé och sätter sig närmast fönstret efter att lagt upp kofferten på hyllan. Cookie hoppar upp i hans knä och han stryker henne på huvudet.

Sophie ler när Caroline och Josephine kommer från spärren.
"Hejsan!", flinar hon. Carro och Jossan vänder sig skrämt om.
"Hejsan Sophie!".

Nick sitter bara och väntar på att tåget ska åka. Så att han slipper den här världen, mugglarnas värld.
Cookie jamar lite och tittar upp på honom. Nick ler, Cookie är hans bästa vän i hela världen. Hon är den ända riktiga vän han har.
Dörren till kupén öppnas plötsligt.
"Där e du ju!" säger en bekant röst, okej, Cookie kanske inte är den ända riktiga vännen han har.
Micke sätter sig bredvid Nick.

"Kom nu, Sophie, vi måste på tåget." Josephine var stressad så Sophie och Caroline lydde henne och gick på tåget där dem hittade en egen kupé.

"Hej på dig också" sa Nick och log mot Micke. Micke log tillbaka.
"Mjao" Cookie strök sig mot Mickes arm och han strök henne över ryggen.
Båda två går i Slytherin, men Nick är mer av en ensamvarg och Micke är med sitt 'gäng'. Men när de väl umgås har de jätte kul.

Josephine försvann snabbt iväg till sina Ravenclawkompisar och det blev bara Sophie och Caroline. Som det brukade vara. Dem pratade glatt med varandra.
"Å, Sophie, jag har saknat dig jätte mycket"; sa Caroline plötsligt och tårarna rann.
"Jag har saknat dig också Carro, men vad är det?", frågade Sophie Caroline.
"Sophie, mamma, mamma, har fått Obliviate över sig".

"Vad har du gjort i sommar då?" frågade Micke. Nick ryckte på axlarna och smekte Cookie över huvudet.
"Inget speciellt. Varit hemma hos min jäkla foster familj. Sjäv?" sa Nick.
"Samma här" svarade Micke. Det var så de träffades. På ett barnhem för ungefär 7 år sedan. Båda hade mist sin familj och hade ingen kvarlevande släkting, så de sattes på barnhem i ett år innan de förflyttades till en fosterfamilj. Sedan när de fick reda på att båda var trollkarlar vart deras vänskapsband ännu starkare.

Sophie chokades av att det bara kom sådär.
"Men Carro, varför har du inget sagt?", frågade Sophie men fick bara en hulkande Caroline tillbaka. Det fanns bara ett svar. Hon måste hitta Jossan.

Nick och Micke avslutar samtalet om deras 'familjer' och börjar istället att prata om allt de ser fram emot¨det här året. Nick kände den bubblande känslan i magen, lycka. Han skulle snart få komma tillbaka till Hogwarts. Tillbaka hem.