Ginny Weasleys femte år på Hogwarts

Ja just det Jag tror att jag inte läste så jättenoga...

Haha, det kan vara ganska lätt att missa

Nu läste jag om kapitlet och såg det

kap 3 snart ? en som undrar

Jag har haft fullt upp med skolan, så jag har inte haft tid! Jag har börjat lite smått på Kap 3 Det kommer förhoppningsvis snart men jag kan inte lova något.

stressa inte men ta så lång tid du behöver

Jag ber verkligen om förlåteJag ber verkligen om förlåtelse, men jag prioriterar skolan framför en fanfiction

skulle också gjort det

Ny läsare *Bevakar*

Tack så mycket

Gott folk, nu är Kapitel 3 äntligen här!

Kap. 3
Jag sitter ofta och tänker på Harry nuförtiden. Ja, eller Michael Corner. Hur jag än försöker få bort dem från mina tankar så går det inte. De är fortfarande kvar i bakhuvudet. Inte ens i mina drömmar slipper jag dem.

Jag stirrar in i elden. Jag är nästan själv i Sällskapsrummet. I ett hörn sitter Harry, Ron och Hermione och viskar. Kärlek. Vad ska det vara bra för? Personligen så önskar jag att allt var som förut. Som det var innan jag träffade Harry på Perrongen för sex år sedan. Jag var en lite flicka som bara hört legenden om Harry potter. På den tiden kunde jag inte ens drömma om att få träffa honom.

Jag ser ner i boken ”Etthundra magiska växter och svampar” igen. Jag borde ha läst klart sidan nu men istället har jag tänkt på Harry. Jag känner att jag ändå inte kommer få någonting gjort, så jag säger God Natt till Harry, Ron och Hermione. Jag går upp till min sovsal och gör mig i ordning. Jag lägger mig i sängen. Jag har ju ändå ganska tur... Det är ju inte så att allas crush bor hemma hos en på loven. Mer hinner jag inte tänka innan jag somnar.

Jag vaknar nästa dag och känner mig rätt så lycklig efter en drömlös natt. Jag tänker tillbaka på kvällen innan. Nu har jag en till läxa som inte är gjord. Jag suckar. Jag får göra dem i bibblan efter skolan. I bibblan brukar Hermione vara, och hon är väldigt förstående. Jag borde nog prata med henne om mina kärleksproblem.

Dagen går långsamt men efter vad som känns som en evighet så är det Trolldryckskonst med Professor Snigelhorn.

”Förkrympningselixiret” Snigelgubben vänder sig raskt om så att hans mantel nästan välter flaskan som står på bordet. Han svänger på staven och poff så står det instruktioner på den svarta tavlan. Elevernas ögon går snabbt från vänster till höger och tillbaks igen. Alla stirrar förskräckt på tavlan. Det här måste vara det mest invecklade elixir vi någonsin bryggt.
”Vad väntar ni på?” frågar han otåligt.”Bättre tider?”

Jag har precis tagit den sista ingrediensen, Paddvårta, innan en Hufflepuffelev börjar viska med sina med sina kompisar.
”Det går rykten om” Jag himlar med ögonen. Ett till rykte.”att Harry Potter gillar... henne!” De stirrar på mig med hat i blicken. Jag fortsätter till min plats och börjar brygga elixiret. Det är inte sant. Tänker jag Det går hur många rykten som helst om Harry.

När lektionen är slut så har vi fått en till läxa av Professor Snigelhorn. Ännu en läxa att göra alltså. Jag springer genast till Biblioteket. Hermione sitter vid ett bord och pluggar, precis som hon brukar. Jag går fram till henne.
”Behöver du hjälp med läxorna?” frågar hon vänligt.
”Ja...” svarar jag tveksamt. ”Nu när Luna är sjuk och så. Men det var inte därför jag kom hit.” Hermione tittar för en gångs skull upp från boken hon läser och ser förvånat på mig.
”Kan du bevara en hemlighet?” Hon nickar.
”Ut med språket” svarar hon.

Jag berättar allt för henne. Om när jag träffade Harry första gången, hur det kändes under mitt första år när han räddade mig från Basilisken och Dolder, hur det var i DA och till sist hur jag blev förälskad i Michael Corner.
”Ja...” säger Hermione efter en stund.”Det där var ju ganska komplicerat”
”Är” säger jag. ”Det är komplicerat.”
”Jadu... Biten om Harry löser sig lätt.” Jag stirrar förvånat på henne.
”Men den om Michael...” Hon mumlar något ohörbart för sig själv.
”Och på exakt vilket sätt menar du att det skulle vara lätt att lösa ”Harry-biten”?”
”Åh, Ginny! Var inte dum nu! Säg inte att du själv inte märkt det!”
”Märkt vad?” frågar jag chockat.
”Att Harry gillar dig!”
”Det är bara rykten.” säger jag, men inom mig tänds en gnista hopp.
”Han har sagt det själv!” fortsätter Hermione. ”Och det syns på honom!”
”Och vad har Michael med det här att göra?”
”Jo, du kan ju inte vara ihop med en medan du gillar en annan lika mycket.” Jag suckar.
”Du har så rätt så. Tack för hjälpen i alla fall.”

Jag gör läxorna, med en viss hjälp från Hermione. Jag går upp till sovsalen och försöker sova. Det går inte. Imorgon är det Quidditch-uttagning. Så fort Luna frisknar till så ska jag be henne om en tjänst. En väldigt speciell tjänst.