Jag kommer aldrig bli som dem

braaa

Kapitel 7 ~ Kvällen

Då ekade en röst i kupén.
"Ursäkta, det var bara ett tekniskt fel. Vi rullar vidare."
Jag andades ut, och kramade om Simon. Han satt och pillade med mitt hår. Jag somnade nästan i hans armar, men så hörde jag Albus röst.
"Nu stannar vi!"
Jag reste mig sömndrucket upp, och gick ut på perrongen tillsammans med Simon.
Hagrid stod framför oss.
"Hej Rose, Simon!" log han. Sen vinkade han mot Albus och Scorpius. "Nå, nu ska jag ta förstaårseleverna till båtarna, vi ses senare!"
Vi började gå mot kärrorna. Harry hade berättat att de drogs av testraler, men att man bara kunde se dem om man hade sett någon dö, så för mig var det djur som drog vagnarna fortfarande osynligt.

Vi tog oss upp till slottet, och åt middag. Några blev sorterade, och vi hälsade på Hugo och Lily när vi träffade dem. När det var över så började vi gå upp til sovsalarna.
Jag och Scorpius skulle ju gå åt ett håll, och Albus och Simon åt ett annat, men Simon stoppade mig.
"Vänta, jag vill prata lite med dig," sa han, och tecknade åt Scorpius att fortsätta gå.
Han fortsatte gå bort i korridoren, men Simon väntade med att börja prata tills Scorpius hade gått ner för en trappa.
"Rose..." började han. Jag tittade upp på honom.
"Vad?"
"Jag...jag älskar dig," mumlade han. "Jag ville bara säga det,"
Jag log.
"Jag älskar dig med," svarade jag.
Han böjde sig fram och kysste mig.
Sen började han gå.
"Vi borde nog gå och lägga oss nu," log han. "Annars får vi straffkommendering imorgon,"
Jag log och nickade. Sen sprang jag ikapp Scorpius.

meeeeeeeeeeraaaaaaa

BRAAAAAA

Awsome! Du skriver verkligen jättebra!!!

MMMMMMMMMMMMMMMMEEEEEEEEEEEEEEEERRRRR

Jättebra! ♥ Känn dig bevakad av mig med =)

Oj, gud vad kul att ni gillar den! Nu kommer nästa kapitel!

Kapitel 8 ~ Träffen i biblioteket

Nästa dag så segade sig lektionerna fram, det verkade som att jag hade glömt exakt allt vi hade lärt oss förra året. Simon och Albus vara bara med på vissa lektioner, men vi brukade alltid träffas vid middagen förra året, så jag antog att vi skulle fortsätta med det nu.
Nu för tiden var det inget krav på att man skulle sitta indelade i elevhemmen när vi åt, men de flesta gjorde det ändå. Jag och Scorpius satte oss som vanligt vid Gryffindorbordet, men det var bara Simon som dök upp.
"Hej Simon," log jag. "Kommer inte Albus?"
"Vet inte riktigt," sa Simon och tog för sig av maten. "Han skulle träffa någon i biblioteket," Han höjde på ögonbrynen. "Om ni förstår vad jag menar..."
Jag började skratta.
"Vad är det du menar, har Albus skaffat flickvän?!"
Simon såg finurlig ut.
"Hemligstämplad information. Tyvärr Rose. Jag kan dock informera om att hon är Gryffindorelev och mycket snygg. Fast du är snyggare såklart," skyndade han sig att tillägga.
Jag flinade mot honom.
"Haha, gud vad roligt, jag trodde aldrig Albus skulle lyckas skaffa tjej,"
"Nej vad taskig du är!" skrattade Simon.
"Vad tycker du då Scorpius?"
Scorpius satt lite sorgset.
"Då är det bara jag kvar då..."
"Äh, sluta!" sa jag och buffade honom på armen.
Efter maten hade Albus fortfarande inte dykt upp, så jag bestämde mig för att gå och leta efter honom.
Simon fick mig att lova att inte säga till Albus att det var han som hade berättat. Jag flinade bara, och gick iväg till biblioteket.
Jag steg in genom dörren, och såg direkt Albus bakom en hylla. jag gömde mig en liten bit bort för att höra vad han sa.
"Du...vi kan inte gömma oss för evigt," sa han.
"Jag vet...men jag vill inte riktigt berätta. Än."
"Jag pallar inte det mer!"
"Okej okej! Men hur ska vi berätta för alla då? Bara gå fram och säga; Tja, vi är tillsammans eller vad?"
"Nejmen vi kan väl gå ner på morgonen tillsammans och så frågar folk och ja..."
"Haha, okej, vi kör på det," skrattade hon. Hon ställde sig upp, och jag såg hur de pussades. Jag höll på att skratta ihjäl mig.
Hon hade brunt lockigt hår, och var faktiskt väldigt söt. Hon sa hejdå till Albus, och gick sedan ut ur biblioteket utan att se mig.
Albus satte sig ner igen. Jag smög fram till honom.
"Hade du kul eller?" sa jag över hans axel.
Han ryckte till och vände sig blixtsnabbt om.
"Oh shit, Rose...Såg du oss eller?"
"Haha jaaa! Jag höll på att skratta ihjäl mig Al!"
"Äh, håll käft!" flinade han, och drog fingrarna genom håret.
"Vad heter hon?"
"Leona," viskade han fram, som om det var något fantastiskt. Jag höll på att brista ut i gapskratt.
"Är...är hon...är hon shysst då?" skrattade jag fram.
"Jaa, tänk för att hon är det!" sa han. "Sluta skratta Rose!"
Vi sprang skrattande ut ur biblioteket.

Jättebra!!!

mera