En tyst minut...

Jag saknar de fina varghundarna Grim, Seamus, Ossian och Calvin. ♥

Beklagar

Ladusvalan: Ja, en väldigt snäll ras som passar väldigt bra i barnfamiljer.

Man kunde nästan göra vad som helst med Tina, hon sa inte till någon gång. Det var väl hennes enda svaghet om man säger så, haha. =) Hon var verkligen en underbar hund. Hon var först min mormors hund, men när mim mormor dog fick vi ta över henne. Vi fick i alla fall ha och glädjas av henne i några år. ♥

Beklagar det som hände med Disa, hon verkade vara en väldigt fin hund.

RIP Mjölk ♥

Min finaste Tissan! ♥

2005-2008

Min älskade katt Skrutten (dog september 2006).
När vi köpte honom så var det jag som fick välja vilken av
de 9 kattungarna vi skulle köpa. Jag valde honom, han var
så olik sina syskon... Han verkade vara så ensam, det var
det som fick mig att välja honom. Jag ville ge honom så
mycket kärlek som möjligt ♥

Han var galen, men också underbar. 1 år fick jag med
honom. 1 enda år. Han hann precis fylla 1 år innan han
blev ihjäl körd av en bil...
Jag och min lillasyster hade bråkat om vem som skulle
släppa ut honom(han var både ute- och innekatt). Hon fick
göra det, och mamma lovade att jag skulle få göra det.
Men det blev ingen nästa gång...

Vila i frid älskling ♥

Jag vill bara sörja lite för min väns pappa dog häromdan jag vet att han inte är något djur men jag hittade ingen annan tråd och jag är väldigt ledsen för det, vila i frid

Jag vill sörja en ponny som stod på ridskolan. Hercules hette han, och (detta kommer att låta som en saga, men...) han var så fin utifrån och in som en häst någonsin kan vara.
Han var en haflinger, 16 år gammal, klok med snälla ögon och en fröjd för ögat att skåda. Han var duktig, och lojal, och ingen förtjänar någonsin att få cancer, men han allra minst. Vila i frid, Hercules.
Mina tankar går till alla som saknar dig - hästar som ryttare.

En tyst minut för Steve Jobs. ♥

vet att det inte är något djur, en människa men ändå

Åh, jag skulle så gärna vilja nämna varenda djur jag har haft som inte finns kvar... Jaja, jag kan ta de jag minns... Fast jag kommer missa minst hälften

Stjärna - Världens finaste ko! Även om det har gått ett år så är det fortfarande tomt att komma hem utan att hon står där och väntar. ♥
Anna - Det första får jag minns ordentligt att jag haft. Hon var verkligen min, bara bara min. Det är hemskt att hon blev för gammal för att ha kvar. ♥
Alva - Också ett fint litet får, ett av Annas första lamm. När Anna dog var det som att hon tog över, det var alltid hon som fanns där istället. ♥
Alfons - Alvas tvillingbror, en av de få baggar vi haft kvar länge trots att det varit våra egna ♥
Allan - Jag är nästan säker på att det var Alvas lamm. Han och jag var väldigt tajta ett tag. ♥
Agnus - Jag minns inte mycket av honom, men när jag tänker på honom ser jag något så enormt gulligt att det inte finns. För övrigt var mammas körledare glad över namnet eftersom Agnus Dei betyder Guds Lamm ♥
Lilla-Lisa - En av mina katter. Jag minns henne knappt, men ändå är det som att det är tomt utan henne. ♥
Stora-Lisa - Ytterligare en katt, som jag älskade. Sen satt hon på trappräcket en dag och blödde. Förmodligen hade hon blivit biten av räven, och vi blev tvungna att avliva henne. Jag saknar henne så ♥
Björn "björnen" - Älskade lilla lamm! Varför? Varför är världen emot mig? När han slaktades var det som ett tomt hål ett tag, och jag visste inte vad jag skulle göra utan honom. ♥
Prins Bärtil - Ett lamm till. Så saknad, även om jag inte har lika många specifika minnen som med en del andra får. ♥
Benny - Ett så fint lamm. Jag önskar att vi känt varandra bättre, vi hann aldrig bli riktiga vänner innan det var för sent! ♥
Nina Kanel - Min fina fina kanin! Hon dog i somras, bara sex år gammal. Hon slutade äta ordentligt ett par veckor innan och vi förstod väl egentligen vad som var på väg att hända, men det kom ändå som en chock. Hon verkade så stark på något sätt. Men så var hon bara död en kväll. Jag hoppas hon hade ett fint liv ändå, och hon fick åtminstone vara ute i solen sin sista dag. ♥
Conny - Bennys lillebror. Vad hände egentligen? Varför lämnade han mig som han gjorde medan han var i livet? Likadant som hans syster gör fortfarande så gick han alltid bort från mig när jag kom i närheten efter ett tag. Vi som var så nära varandra de första veckorna! Och nu är det för sent ♥
Carl "Lill-Kalle" - Lilla lamm, jag saknar honom så! ♥
Ceasar "Bebisen" - Vad jag hade med det fåret var något som inte återkommer ofta. Vårt band var utöver det vanliga. Det var inte utan anledning jag var rädd när jag var borta hemifrån i tre veckor att han skulle hinna glömma mig. Det var en så underbar känsla att komma hem och se honom komma rusande mot mig! Ni kan aldrig förstå hur lycklig jag kände mig just då! Och han är borta nu, precis som nästan alla de andra! Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna släppa taget om honom ♥
Cedric "Krokben" - Det finns inget sötare lamm i hela världen! Jag räddade hans liv redan första natten när han var nyfödd! Och nästa dag var jag tvungen att tala för hans sak en gång till. Det berodde på något ledproblem, mamma och pappa ville absolut avliva honom direkt, men jag pratade för hans sak. Så fortsatte det under veckan. Och veckan efter det. Efter två veckor kunde han stå på benet nästan helt och han fick äntligen garanterat att få leva. Ett tag. Men sen kommer slakten på hösten som alltid. Det är nästan omöjligt att säga adjö till någon man kämpat för så länge. ♥

Okej, det var en dålig idé att skriva alla man minns mycket... Riktigt deprimerande... Men det är iaf skönt att få skriva det