I wish I had a better life [SV]

Håller med HannaPanna med hundra procent ♥

Ni, läsare: ♥ ♥ ♥
Tack än en gång♥

Du författare: ♥ ♥ ♥ ♥ + plus tusen till

♥
Det är du som ska ha tack! ♥

Jag har inte haft tid att skriva s mycket idag, och imorrn åker jag till mammas kompis och sover där en natt, alltså kommer jag inte kunna skriva då. På söndag kanske nästa del kommer!♥

Okej! ♥
Vi väntar, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge ♥

Här kommer nästa kapitel på 1122 ord

Kapitel 4. Brevet från Hogwarts
Kära Ms. Hudson,
Vi är mycket glada att meddela att ni har fått en plats på Hogwarts skola för Häxkonster och Trolldom. Terminen börjar 1 September, ni tar Hogwartsexpressen från Perrong 9 ¾ på King´s kross i London. En lista på saker ni ska ha med er till Hogwarts bifogas.
Hälsningar,
Neville Longbottom
Biträdande rektor.

Larissa stirrade på brevet med vidöppna ögon. Var detta sanning? Var hon en häxa? Hannah stirrade även hon på brevet som ugglan lämnat.
”Titta om den där listan finns med!” sa hon
Larissa tog ut två papper till. Ett var med listan, och det andra verkade vara någon beskrivning för hur man tar sig till något som kallades ”Diagongränden”. Varken Larissa eller Hannah hade hört namnet förut. Larissa tog upp det andra pappret, som var listan med vad hon skulle ha med sig till skolan som kallades Hogwarts. Det hon blev mest förundrad över, det var en trollstav.
”Är du en häxa?” frågade Hannah andlöst
”Det verkar som det” sa Larissa
De satte sig på sängen för att granska brevet. Ifall det skulle vara en utskrift eller bara ett skämt skulle det nog synas, men det här brevet såg konstigt nog helt seriöst ut. Larissa och Hannah såg på varandra en lång stund. Om detta var sant, skulle Larissa bli tvungen att lämna Hannah och åka iväg till någon okänd skola? Hon skulle sakna henne så.

”Mamma” började Larissa med lätt darrning på rösten ”Jag... Jag... Läs det här brevet”
Hannah stod i dörröppningen och betraktade dem. Larissa ville att Hannah skulle få se hennes mammas reaktion på brevet. Skulle hon bli glad eller rädd, häxor betraktades ofta som onda, och Larissa var ju inte ond!
”Vad är det här?” började Tonya ”En häxa?”
Hon såg misstänksamt på sin dotter., som hade varit minst lika förvånad över brevet.
”Jag vet inte. Det kom med en uggla” sa Larissa
”En uggla?” sa hennes mamma förvånat ”Här? I London?”
”Ja, här, var annars?” sa Larissa irriterat
Hennes mamma tittade igenom de andra papprerna med vägbeskrivining och lista på saker att ha med sig till Hogwarts. Hon såg fortfarande inte övertygad om att det här brevet inte var ett skämt som hennes dotter och Hannah hade hittat på, eller att det var något som grannpojkarna hade hittat på.
”Mamma, det är sant” sa Larissa vädjande ”Varför skulle jag skämta om något sånt här?”
Tonya såg på sin dotter och insåg att hon hade rätt. Varför skulle hon skoja om en skola och at hon var en häxa? Det var för genomtänkt och vattentät för ett skämt.
”Menar du att du vill börja på det här Hogwarts?”
Larissa visste inte vad hon skulle svara. Hon ville så gärna, men ändå inte. Hon såg på Hannah i dörröppningen och insåg att hon inte skulle kunna lämna Hannah så här.
”Jag vet inte”
Hannah gick fram till mor och dotter.
”Klart du ska börja där!” sa hon ”Men jag kommer sakna dig så.”

Larissa stirrade upp i taket. Hon tänkte på Hogwarts, skolan med häxor och trollkarlar. Hon tänkte på vad som skulle bli bättre och vad som skulle bli sämre. Sorgligt nog var det enda som skulle bli sämre var att hon skulle behöva lämna Hannah. Ärligt talat så gjorde det henne inget att lämna sin mamma. Det kändes hemskt att tänka så, men sanningen var sådan. Visst skulle hon sakna sin mamma en del, men Hannah var viktigare. Hon hade aldrig riktigt tänkt det, men hennes vän kändes närmare än hennes mamma.
Ibland kändes sanningen så hemsk.

Flickan i vindsvåningen steg upp tidigt på morgonen. Hon visste inte vad klockan var, eftersom klockan hade slutat fungera. Hennes mamma var på jobbet och skulle inte komma hem på flera timmar. Hennes bästa vän Hannah låg och sov. Flickan vid namn Larissa gick ner för trapporna och tittade på klockan nere i köket. Klockan var bara halv sju. Eftersom Larissa inte var ett dugg trött gick hon inte och lade sig igen, utan bestämde sig för att äta frukost. Den här morgonen fanns det betydligt mer att äta till frukost än i går.
Hon äter en macka med tomat och ost och dricker ett glas äkta engelsk äppeljuice. När hon är färdig står klockan på 06:58. Klockan är fortfarande för lite för att väcka Hannah eller göra något annat.

”Larissa, vill du börja på den där skolan?” sa Hannah
”Jag vet inte, Hannah” började den halvryska flickan ”Jag vill, men jag vill inte”
Hon insåg lite senare att det lät lite konstigt.
”Hur du vill men vill inte?” sa Hannah
”Jag vill. Men jag vill inte åka ifrån dig!”
Hannah såg på Larissa med ögon som var fuktiga av tårar. Hon ville inte att Larissa skulle åka. Hon ville inte att hennes bästa vän skulle åka, men samtidigt ville hon att Larissa skulle åka, för Larissas skull. Hon själv hade vänner, men hade valt Larissa framför alla andra, inte för att hon var den snällaste av dem, utan för att hon hade mycket annat en vän behövde. Hon var snäll, modig, rolig och lojal. Hon hade inte några andra vänner, Hannah fattade inte varför.
”Jag fattar” svarade Hannah tillslut
De satt tysta en lång stund. Larissa satt och tänkte på en fråga som gnagde i henne.
”Tycker du att jag ska åka?” frågade Larissa
Hannah stirrade ut genom fönstret.
”Ja” svarade hon tillslut ”Jag tycker det, även om du måste åka och bo på internat. Du kan komma hem på loven och så”
Hon tittade på Larissa med beslutsamhet i ögonen. Hon trodde att Larissa skulle uppskatta livet på skolan mer än här hemma, förutom att hon skulle sakna Hannah.
I det ögonblicket bestämde sig Larissa. Hon skulle börja på Hogwarts, och kände att det till och med skulle bli roligt att komma bort från London!

”Du måste bestämma dig om du vill till den där skolan eller inte” var det första Tonya sa när hon kom hem
”Jag har redan bestämt mig.” sa Larissa ”Jag vill åka”
Hennes mamma var nästan lite förvånad över Larissas beslutsamhet. Hon antog att Hannah, som alltid ville det bästa, hade hjälpt till med att övertala Larissa att åka.
Tonya nickade långsamt.
”Okej.” sa hon efter ett tag och gick för att äta middag
Larissa och Hannah gick upp till Larissas rum.
Larissa tog kuvertet som brevet hade legat i för att slänga det då hon kände att det låg ännu ett papper i. Hon tog ut det och visade det för Hannah. Det var en billjet till Hogwartsexpressen, tåget som skulle ta henne till skolan.

Superduperbra! Du är fantastisk på att skriva

OMR SÅ BRA! ♥

Tack!♥
Ska försöka skriva lite ikväll!