The Vampire Diaries roll

Jag är med som Rebekah!
Mall:
Namn: Rebekah
Efternamn: Mikaelson
Familj: Mor (Esther), far (Mikael), Bröder (Elijah, Finn, Cole, Niklaus)
Ålder: 18? Jag är inte säker men något sådant och det har hon ju varit i några tusen år.
Utseende:
Personlighet/egenskaper: Självisk, smart, elak och envis.
Kärlek: Matt?

(( då börjar jag då! ))

Klaus var egentligen ingen som hade tråkigt, om ens bekymrade sig över så mycket annat än doublegangern eller vad som kunde hända honom. För en gångs skull hade han ändå tråkigt, allteftersom hans mor hade misslyckats att döda honom och hans syskon så hade han inte så hemskt mycket kvar att göra i staden. Han behövde förstås komma på något sätt att få bort besvärjelsen som länkade honom och hans syskon och så behövde han stanna för att få Elena Gilberts blod till sina hybrider...
"Pojk", muttrade Klaus åt Matt-killen då han kom fram till baren i Mystic Grill. "Whisky.."

Katherine släppte sitt sista offer. Hon tittade ner på honom, han var faktiskt rätt söt fast i denna stund hade det ingen betydelse.
För nu såg hon hur han tog ett sista andetag, och var borta från världen. Hon kände sig ändå mycket nöjd och dessutom mätt.

Nu var Katherine Pierce tillbaka i Mystic Falls...

(Okej det där blev väldigt kort, menmen... Btw. Gosh vad bra du skriver Klaus. )

( det var ju jättebra Dream! Tack! du skriver ju oxå bra! )

Klaus stirrade ofaschinerat in i väggen framför honom, rakt in i flaskorna som med små lappar på som visade vad det var för dryck inuti dem. Ointressant, precis som den patetiska lilla staden som han befann sig i. Han hade ingen större aning varför han ens var kvar, Elijah hade stuckit för en tid sedan, så hade även Kol och Finn samt hans oeftertraktade mot Esther. Endast Rebekah var kvar, trodde han i alla fall...

Jag skriver snart, måste bara göra en grej...

(( okidoki ))

Medan Katherine tog sig fram i den mörka natten tänkte hon som vanligt. Klaus var kanske inte hennes bästa vän vid denna tidpunkt, han var kanske snarare en av hennes stora fiender. Hon visste inte alls hur han skulle reagera när han fick syn på henne, döda henne på en gång eller utsätta henne för en fruktansvärd smärta? Hon visste ingenting, och hon tyckte inte alls om att vara osäker. Var skulle hon bege sig, kanske hem till Stefan och Damon? Fast det var nog för riskfyllt, hon bestämde sig för att söka ett annat boende över natten. Nu började stadens mörka men belysta gator synas en bit ifrån henne...

(( Man tackar, man tackar, det trodde jag verkligen inte. :3 ))

Klaus ställde sig snabbt upp, grillen var tillräckligt full av alkoholpåverkade idioter till människor, han behövde inte verka som att han vore en av dem. Istället begav han sig ut i nattens mörka sken.
Ett snett leende lekte dock på hans läppar då han kom ut ur grillen och hans sinnen uppfattade en bekant doft längre bort mot Mystic Falls södra marker. Verkade som om Katherine hade beslutat sig för att ta mod till sig och komma tillbaka trotts allt. Med ett roat flin började han genast röra sig mot det hållet som han visste att hon fanns.

Katherine började sakta ner sin fart och gick långsamt ner mot den belysta staden. Hon kanske ändå skulle ta sig en tur till grillen innan hon hittade ett hotell att spendera natten på. Hon behövde verkligen en drink efter allt spring och mördande. Hon började gå mot grillen och såg plötsligt en mörk gestalt som var påväg mot henne. Hon kände mycket väl igen honom, det var ingen mindre än Klaus. Hon tvärstannade och stirrade ut i mörkret.

Klaus log allt bredare då han såg att Katherine fått syn på honom, blixtsnabbt var han framme vid henne med huvudet på sned.
"Katherine", sade han med ett litet flin, "så råttan hittade tillbaka till hålan i alla fall..." hans flin blev bredare, äntligen skulle han få resten av natten att gå allt snabbare och definitivt mer intressant.