[SV][RG-13] VARFÖR JUST JAG?[Hungerspels FF]
Forum > Fanfiction > [SV][RG-13] VARFÖR JUST JAG?[Hungerspels FF]
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Ginny4ever
Elev 
|
Skrivet av Miss Black: ok, Skrivet av Ginny4ever: Väldigt bra men jag har för mig att Capitol inte översätts till huvudstaden utan egentligen heter Capitol... jag ska kolla upp det, jag kanske har fel. På svenska är det Huvudstaden.   trodde att den hette Capitol som dens namn, men jag har bara läst böckerna på engelska så det var väl därför http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=13790&page=1 <<min Fanfiction En Mugglare på Hogwarts "Just because it’s taken you three years to notice, Ron, doesn’t mean no one else has spotted I’m a girl!" - Hermione Granger Kolla gärna in min blogg 3 jun, 2012 17:25 |
|
Miss Black
Elev 
|
^ Eftersom jag går i en till 50% enelskspråkig skola borde jag läsa dem på engelska också... Men det har jag inte gjort....
Tror du att böckerna är väldigt mycket bättre på engelska??   Min bokblogg
3 jun, 2012 17:51 |
Borttagen
|
Braaa!
4 jun, 2012 15:54 |
|
MissFniss
Elev 
|
Jättebra! *bevakar*
 
9 jun, 2012 19:18 |
|
Hope Potter
Elev 
|
Det kommer troligen mer idag
 Läs mina ff's! Länkar finns på min profil :D  
10 jun, 2012 09:01 |
|
Miss Black
Elev
|
10 jun, 2012 09:25 |
|
Ronald Weasley
Elev 
|
Det var ju jättebra!
Men den svarta textfärgen tycker jag inte passar mot den gråa layouten Bara som ett litet tips. Egentligen spelar det ingen större roll Och igen - superbra!20 jun, 2012 23:37 |
|
Hope Potter
Elev
|
Kapitel 2! ---------------------------------------------------------------------------------------------------- Kap. 2 ~ Folk från distrikt fyra luktar konstigt nog alltid salt… ~ När jag vaknade morgonen efter var jag ganska orolig.. Det var ju trotts allt slåtern idag.. Och om man tittar på förra årets spel så förstår man att ingen tänker vara frivilig i år, jag tror inte ens att någon artonåring tänker göra det. Jag tittade på klockan. Hon var åtta, alldeles för tidigt för slåtter kläder, men ändå för sent för att somna om. Slåttern började klockan ett för oss i distrikt fyra, 10 för de i ettan, 11 för tvåan och 12 för trean, så jag hade gått om tid. ”H-hope?” hörde jag en svag röst viska fram. Det var Ace. ”Ja sötnos? Vad är det?” Svarade jag och lyfte upp honom ur barnsängen. ”Jal är rädd.” Viskade han och gosade ner sig hos mig medan han sög på tummen. ”Var inte det. Och sug inte på tummen pluttis, dina tänder blir ju konstiga då!” Sa jag glatt och försökte dölja min oro, han skulle må jättedåligt om jag blev iväg skickad.. ”Kan vi gå till havet? Och ta med bussis?” Frågade han och menade sin röda double decker. ”Ja då.” Sa jag för att han inte skulle vara ledsen, jag hatar Hungerspelen, det gör ont i mig att se lilla Ace, bara tre år, oroa sig för om hans syster ska dö i år eller nästa år. När vi kom till havet var det alldeles perfekt, blå himmel och turkost hav. Vi var helt ensamma utom en gammal gubbe som jobbade.. Konstigt med tanke på att alla var lediga. Aja han kanske ville ha alla de bästa kräftorna. ”Bada?” Frågade Ace uppspelt och hoppade runt mig medan vi gick. ”Nej gubben, du får ju inte idag.” Sa jag och ångrade mig direkt efter att jag sagt det, det var ganska svårt att få honom att tänka på något annat än hungerspelen. ”Nu går vi tillbaka.” Sa jag och ångrade havsbesöket, jag skulle få sota för det här. ”Var har ni två varit?!” Röt vår far när vi kom innanför dörren, han var utom sig av ilska och oro. ”Vid havet.” Sa jag så sansat jag kunde och satte ner Ace på golvet. ”AH! FATTAR NI VAD JAG TRODDE?” Skrek han åt mig och Ace började gråta. ”Förlåt gubben.. Jag menade inte att skrika.. Förlåt..” Sa han snyftandes och lyfte upp Ace i sin famn och vaggade honom fram och tillbaka. ”Jag ska gå och duscha. Byter du om på Ace?” Frågade jag min far och kramade om honom. ”Oookej..” Snyftade han fram och jag gick till badrummet. Väl där inne gnuggade jag bort smutsen så bra jag kunde.. Folk från distrikt fyra smakar (och luktar) alltid salt, hur vi än gör… Det är vår förbannelse.. Tyvärr. Jag skyndade mig ut i ett stort badlakan och sprang uppför trappan, man vill ju inte komma för sent… Eller fick inte. Jag tog fram den vackra gröna sommarklänningen jag och far köpte i stan förra veckan, ett par svarta ballerinor och mitt halsband såklart. Om jag blev tagen måste jag ha med mig det. ”Hope? Är du klar?” Ropade min far till mig från köket. ”Snart!” Svarade jag, drog på mig kläderna och drog slarvigt på mig skorna samtidigt som jag rusade ut till min familj. ”Då går vi.” Sa far bestämt och tog min hand i hans, han bärde Ace i den andra. Vår gång ner till torget där slåttern hölls var knäpptyst, alla var inne i sina egna tankar och när vi väl var där var det lika tyst där.. Jag gick för att ställa mig i rätt kö efter blodprovet som visade att alla var här. Alla höll andan när en man från huvudstaden kom fram, han presenterade sig som Nawe, jag gav honom högst ett år som utropare åt oss, man kunde se det på hans ljusblå kläder, lite slitna och hans mörkblåa hår var lite brunt längst in (hans naturliga färg) så han hade inte råd att färga det längre utgick jag från, såna fick inte ha fyran länge… ”Jag börjar med herrarna!” Ropade Nawe ut, stort misstag, HUR kunde någon som han hamna i fyran? Man börjar ALLTID med damerna! ”Keith Dailling!” Ropade han ut och en biffig sjutonårskille gick fram, han såg inte ut att vara rädd för vad som hände förra året men det var ingen som var frivilig, även om jag vet att han har en storebror som heter Elias och var arton men tydligen ville han inte vara med i hungerspelen. ”Nu damerna!” Ropade Nawe och väckte mig ur mina dagdrömmar om att möta Keith i spelen, det kommer bli hemskt för det andra deltagarna, tur att det inte blir jag, vad skulle oddsen vara för det liksom? Jag har bara tre lotter medan vissa har typ tjugo. Helt plötsligt blev allt tyst och alla stirrade på mig, har jag något i ansiktet? Jag kände efter… Nej inte det.. Varför har han inte sagt namnet än? Då tittade jag åt far och Aces håll, de grät och de närmast dem kramade om dem… Vad har hänt? ”Vem är Hope Cothe? Kom fram då! Var inte blyg nu gumman!” Sa den fula utroparen och jag fattade plötsligt vad som hände… Jag blev utvald. Till spelen. Hungerspelen. Hur då? Jag kände en lätt knuff i ryggen av Angela Dorlee, en snäll tjej som gick i min matteklass. ”Gå fram Hope. Håll huvudet högt och var dig själv. Du klarar det här.” Viskade hon i mitt öra och puttade mig lätt framåt, då gick jag långsamt mot scenen och fick hela tiden små knuffar framåt av mina medmänniskor som om de stöttade mig, men jag kom på att jag måste vara stark och stolt, Angelas tips hjälpte jag höll huvudet högt och tittade leende på Nawe medan jag gick den korta vägen mot scenen. ”Åh här var du.” Sa han lättat. ”Jag trodde nästan att du försvunnit där ett tag.” Fortsatte han och försökte skoja till det. ”Åh nej hungerspelen skulle jag aldrig vilja missa, tänk att vinna!” Sa jag och log charmigt mot honom… Ibland var utseendet till hjälp. ”Haha.” Skrockade Nawe. ”Men nu ska de utvalda från distrikt fyra skaka hand så inge mer tid för skoj.” Fortsatte han och jag viste att han aldrig mer skulle vara utropare för distrikt fyra, han var typ den värsta utropare vi haft någonsin. Jag sträckte glatt fram min hand och skakade Keiths hand, man kunde se i hans ögon att han hatade mig men ändå tänkte vara med i karistiärerna med mig. --------------------------------------------------------------------------------------------- Förlåt att jag suger på att göra uppdateringar… Läs mina ff's! Länkar finns på min profil :D
21 jun, 2012 03:05 |
|
Miss Black
Elev
|
21 jun, 2012 10:53 |
|
SaveWaterDrinkBlood
Elev 
|
Grymt bra, bevakar!
21 jun, 2012 11:25 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen