Första året på Hogwarts!

Fler folk omringar mig och Draco. Jag hittar Elsa, med röda kinder.
"Om min far..."
"Om din far?" Säger jag med stora ögon. Jag hör folk ropa både mitt namn och Draco's namn.
"Tyst din snorunge!" Fräser Draco.
"Ta tillbaka det! Ditt lilla pucko!" Skriker jag av ren ilska. Flera förvånade blickar riktas mot mig.
"Aldrig snorunge." Jag hoppar på Draco och sliter i hans uniform. Draco drar mig i håret. Elsa försöker komma fram men hon blir stoppad av den där killen.
Jag sparkar till Draco på smalbenet. Han stönar och sparkar mig hårt i magen. Jag reser mig upp och försöker få tillbaka andan. När jag får tillbaka den så gör Draco en attack mot mig han trycker in mig i väggen.
"Du ska få ångra vad du gjorde!" Skriker han. Jag bara tittar in i hans gröna ögon. Min ena hand är fri. Med den slår jag honom hårt på kinden. Han skriker men får tillbaka greppet.

Leslies blick riktas mot mig, sedanvet jag inte vad som händer. Plötsligt har ett slagsmål dragits igång och Leslie och Malfoy ligger på golvet ocg sliter i varandra så hårt de kan.
Av ren chock springer jag fram för att försöka få ett stopp på det hela, men Oliver tar tag i min arm och stoppar mig. Jag tittar upp mot honom med fasa.
"Du skulle bara göra det krångligt för dig själv Ella." säger han.
Jag tittar en sista gång mot Leslie sedan springer jag därifrån så snabbt jag bara kan. Utan att veta varför börjar jag konstigt nog att gråta. Jag vill bara bort härifrån, jag ville inte ha det såhär.
Jag stannar upp och sätter mig på en tom bänk.
Tystnad.
Det var otroligt tyst här, och jag kände hur kalla kårar reste sig för min rygg. Jag hatade när det var alldelles för tyst, det kändes alltid som att något var fel då.
Tårarna fortsatte att forsa ner i floder och plötsligt känner jag två händer på vardera axlar. Jag kollar upp och ser två exakt likadana personer (till utseéndet) titta ner mot mig.

"Draco! Leslie!" Ekade runt oss. Han höll fast mig i väggen. Jag fortsatte att titta in i hans gröna ögon.Leslie, har du märkt att hans ögon är skit vackra?.......VA!? Leslie vad tänker du på!? Tänkte jag till mig själv. Jag skakade på huvudet. Perfekt ansikte, gullig.....EH HÅLL TYST! Jag morrade dovt. Draco flinade förbryllat. Jag sprang in i folkmassan. Helt konstigt så började jag gråta. Är du tokig? Du kan inte vara kär i miffot!! Elsa? Hon var inte kvar vid folkmassan. Hennes kille hade ju stoppat henne. För första gången på länge så kände jag mig besviken.

Båda killarna hade orange hår och var betydligt längre än mig. De var helt klart enäggstvillingar.
Men det jag inte förstod var vad de höll på med. De stod bredvid mig med stora leenden på läpparna. Såg de inte att jag var ledsen?
- Hej... säger jag försiktigt.
De sätter sig bredvid mig.
- Halloj, säger de båda samtidigt.
Den ena säger;
- Varför gråter de för?
Jag förklarade vad som hade hänt.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
-....Och därför är jag helt värdelös, och därför gråter jag, avslutar jag.
Båda två nickar förstående.
- Jag heter Fred förresten, och det här är-
- George!
Jag märkte att båda verkade väldigt roliga, även om de bara hade presenterat sig.
- Så... säger den som heter George. Är du säker på att den där Oliver inte... du vet... gillar dig?
Han säger allt skämtsamt och jag slår på skoj till honom innan vi allihopa skrattar.

Jag hörde Elsa. Hon skrattade. Jag sprang mot henne men stannade. Hon skrattade med 2 stora rödhåriga killar. Tårarna svämmade över. Hon bärettade om hur pinsam jag är. Jag slår vad om det. Hon möter min blick innan jag springer där ifrån.

Jag möter Leslies blick. Hon gråter. Sedan ser jag när hon springer iväg.

Jag reser mig hastigt upp och börjar springa efter henne. Plötsligt ser jag någon springa rakt emot, och jag hinner inte stanna. Vi slår i varandra och båda faller omkull. Jag reser mig upp och ser att det är Oliver.
- Hej Ella! Jag letade efter dig, säger han hastigt. J-jag menar... du grät ju.. och liksom.. eller, ja det var därför. Vart är du påväg nu då?
Jag tog ett djupt andetag.
- Leslie är ledsen, jag måste hitta henne.
Jag springer mot det håll Leslie sprang åt med Oliver tätt i hälarna.

jag gömmer mig i biblioteket.