Du och jag mot världen - Draco ♥ Emelie.

Tack alla !

Kapitel 7 - Tillsammans
wнy dιd ιт нυrт мe тo ѕe нer cry? - drαco

Jag kramade om Emelie. Jag hade skolkat för att få trösta henne. Emelie kysste mig lätt på kinden.
´´Det känns konstigt...´´ Mumlade hon.
´´Vaa?´´ Sa jag.
´´Att... Ja du vet.. Du och jag....Du älskar mig knappast..´´ Orden var som knivar som skärde i mig.
´´Jag vet inte hur..Men jag är förälskad...´´ Sa han.
´´Jag meed..´´ Orden kändes bra..
Jag kom och tänkte på min far.. Men jag ruskade bort tanken.
´´Draco?´´
´´Jaa?´´
´´Du gillar inte folk som är yngre än dig?´´
´´Nja dom är jobbiga..´´ Emelie kröp upp så våra ögon mötes. Vi kysstes. Emelie gäspade.
´´Jag är trött..´´
Nu visste jag att vi var tillsammans

Jag stoppade om Emelie innan jag gick till min egna säng..
Jag var på en äng med Emelie vi hade piknink. Bakom en ek kollade Goyle och Crabbe. Dom viskade och skrattade. Jag tittade ner på mina kläder och upptäckte att jag bar en rosa klänning. Jag tittade mot Emelie, men det var inte Emelie det var Pansy. Hon skrattade. Crabbe och Goyle kom fram med en.... Emelie!?
Jag blev skrämd. Emelies ansikte var sönderslaget. Hennes hår var vinrött.
´´EMELIE!?´´ Skrek jag.

Jag vaknade av att en ficklampa lös mig i ögonen.
´´Crabbe vafan!´´ Skrek jag ilsket.
´´Men du skrek ju: ''Neej Neej''´´ Jag tittade hotfullt på Crabbe som skrek som en tjej.
´´Jag skriker inte så!´´ Sa jag elakt och drog i Crabbe's krage.
´´DU SKA LÄGGA DIG!´´ Sa jag och släppte honom.
´´Men det är mat!´´ Sa Crabbe och kollade ledset på mig.

Jag satte mig mittemot Goyle. Bredvid Pansy satt Emelie som knappt rörde maten. Det var köttfärs paj.
´´Åhh min lilla Dracis´´ Sa Pansy och tittade på mig med ett flin.
Min blick var fäst vid Emelie.
Pansy sparkade mig på smalbenet och jag flämtade ilsket.
´´Aj´´ Sa jag surt.

Mera kommer

ha ha. är det ett skämt? jag menar, det förra kapitlet, jag tror knappast att draco säger "blää" när hon spyr. gillar inte denna ff.

Jag tror jag ska börja läsa den här FF... du måste bättra ditt språk tror jag. Men jag bevakar och skriv på!!

Bra!
mer

Kapitel 8 - Mörkret
тнαт'ѕ вєєη α вιg мιѕтαкє :σ- ємєℓιє
Först tack till alla som kommenterar positiva saker

Jag stod ute på en klippa vid sjön. Det var en vacker sjö. Sjön var lockande jag skulle gärna vilja hoppa i och dränka mitt huvud däri. Lite längre bort satt... Den dära Harry ur Gryffindor. Han kastade macka. Det såg lustigt ut så jag testade.
Harry tittade konstigt på mig. Jag gick närmare sjön. Inte närmare det är ha.... Jag trampade på en hal sten och föll i sjön. Jag försökte ropa på hjälp men vattnet dränkte mina rop och sög ur mig syre. Jag kom upp mot ytan och ropade på hjälp. Jag fick panik. kramp. ont. Är det hära slutet? :o
Vattnet var klart. Mörka skuggor cirklade runt mig. Draco? Vart är du nu?! Mörkret blev ett ansikte som tittade på mig med röda ögon. Då såg jag vem det var... Lord Voldemort!? . En mörk mun slukade mig och jag var plötsligt i ett tomrum. Voldemort tittade på mig med en nyfiken blick. Jag tittade på honom med en arg blick.
´´SLÄPP UT MIG!!´´ Skrek jag.
´´DETTA ÄR BARA ILLUSIONER DU GÖR!! JAG VET DET!´´ Skrek jag. Voldemort flinade.
´´Nämen.. Emelie.. Minns du mig inte?´´ Jag tittade på honom med stora ögon.. Hur tusan kan jag minnas honom från vad?
´´Jag är ju din farfars far..´´ Hans ögon blev rödare.
´´VAD!? DU LJUGER DIN LÖGNARE!!!´´
´´Du tror mig inte?´´ Han tittade på mig.
Bilden suddades ur och jag hostade.
Jag öppnade ögonen. Harry tittade på mig.
Jag reste mig upp.
´´V-vad h-hände?´´ Sa jag förskräckt.
´´Du föll i vattnet´´ Sa han.
´´M-men nej jag såg. Vo....´´ Jag blev tyst.
VAD ÄR DET SOM HÄNDER MED MIG!?

Mera kommer

Alltså... Jag får int fram ett ord Den va så bra ♥

Kapitel 9 - Sjukavdelningen
ѕσмтнιηg тσ вє ωσяяу αвσυт! - ∂яαcσ

Jag satt i sällskapsrummet och trummade på soffänden.
´´Och Emelie ramlade ned i vattnet och Harry räddade henne från att drunkna...´´ Hörde jag ur Pansy.
´´Vaa?´´ Sa jag förskräckt av nyheten.
´´Hon är på sjukavdelningen...´´ Fortsatt Pansy.
Jag sprang ut ur sällskaps rummet upp mot sjukavdelningen.
Emelie jag kommer.!
Jag stannade tvärt vid ingången av sjukhusavdelningen. Harry var på väg ut ur det. Han tittade förvånat på mig. Jag tittade äcklat på honom. När han försvann vände jag mig till sköterskan.
´´Ostört..´´ Sa jag och hon nickade och försvann ur rummet. Jag föll på knä framför sjukhus sängen där Emelie låg. Hon log oroligt på mig.
´´J-jag är okej..´´ Muttrade hon.
Jag skakade på huvudet och kysste henne på huvudet.
´´Du kunde ha drunknat! Vad tänkte du på?´´ Sa jag argt.
´´J-jag ville kasta macka som H-harry...´´
´´Så det är Harry's fel´´ Avbröt jag.
´´NEJ! Jag gick fram närmare sjön för att ta en sten
så halkade jag... Asså Harry och jag var inte i närheten av varandra vi pratade inte med varandra eller nått.... Så såg jag mö...Vo...´´ Hon förblev tyst.
´´Men Herre gösses gudinna då! ´´ Sa jag argt.
´´Vad hände?!´´ Jag skakade om henne.

Mera kommer...

Superbra! ♥

Kapitel 10 - Drömmen.
ωну ∂ι∂ ιт нαρρєη∂؟-ємєℓιє
Tack EllenMai

Jag tyckte om Draco's sällskap. Men han tjatade intensivt på vad som hände. Jag svarade: Jag säger ju det! Jag vet inte!
´´Draco?´´ Sa jag tyst.
´´Mmm..´´Sa Draco.
´´Gå och lägg dig... Jag behöver sova...´´ Sa jag.
Draco tittade på mig med en konstig blick.
´´OKej.´´ Han gick ut.
Jag vet inte hur lång tid det tog för mig att somna.

´´Emelie...´´Viskade en kall röst.
´´Vaa?´´ Sa jag.
En skepnad visade sig.. LORD VOLDEMORT!? Jag blev stel i kroppen.
´´Vad vill du?´´ Väste jag.
´´Jag vill veta hur det går med mitt barnbarnbarn.....´´
´´DU LJUGER! DU VILL HA NÅTT!´´ Skrek jag.
´´Haha.. Kanske kanske inte...´´ Sa han och grymtade.
´´IVÄG! SCHAS!!´´ Skrek jag ilsket.
´´Varför?´´ Voldemort såg sårad ut.. Vilket är helt omöjligt.
´´JAG VILL INTE ATT DU ÄR HÄR!!´´ Skrek jag för att inte visa min skräck.

Jag vaknade. Klockan var mycket. AH!! SOV!! tänkte jag. Jag föll i hopp på kudden. SOV SOV!!
Jag somnade om.

Mera! och Bra!