Hemskt!

Håller med.. Herregud liksom, stakars henne! </3

Men själv uttrycker syftar ju på att man ska försöka se livet på den ljusa sidan...

Lätt att säga men svårt att utföra. När livet förändras i en sekund är det svårt att se från den ljusa sidan...

agree with this!

Jag tycker att det här är så otroligt hemskt! Det går verkligen inte att beskriva med ord... Beundrar henne massvis!

Så hemskt! Vet inte vad jag ska säga riktigt, men hon verkar så stark som klarar av att fortsätta kämpa!

Jo, men det är ju inte så himla lätt. Låt oss säga att min mamma hade gått på stan för att julhandla och blivit mördad på vägen hem. Hade någon i det skedet av mitt liv sagt "hey, that's life!"... jag blivit alldeles galen, to be honest with you. Jag hade spottat och fräst, gråtit och skrikit. Darrat av blint raseri och sorg. Jag tror inte att man själv kan inse hur svårt det är förrän man själv har befunnit sig i en hemsk situation. Det är inte alltid lätt att se saker och ting från den ljusa sidan när det känns som en del av en själv har vissnat och förmultnat. Ja, din mamma blev mördad. Men se det från den ljusa sidan! Visserligen dog ditt fyraåriga barn just av malaria, medan det enda du kunde göra var att hjälplöst känna honom tyna bort i dina armar, men se det från den ljusa sidan! Det funkar inte alltid så. Det är bra att vara positiv, men det är inte så lätt. Man kan inte dra upp persiennerna, betrakta soluppgången och på en gång känna sig befriad, eftersom "det trots allt är livet", och sedan visslandes gå ut med hunden. Nej. Det är en lång och smärtsam process. En olycka kan accepteras för att man ska kunna gå vidare i livet, men grymheten bakom den får aldrig accepteras, av den enkla anledningen att det är "sånt som händer".

^ Precis det syftade jag på.

Jaa livet är orättvist men man känner inget på att älta det dåliga som hänt än. När min farmor dog så satt jag inte och grät för varför skulle jag göra det, jag tjänar inget på det.

Jag förstår att det kan vara svårt att återhämta sig men hon kan ju nu iaf vara mer övertygande när hon pratar om det hon nu pratade om.

^Men det är inget fel med att gråta och sörja. Det är okej att inte vara okej vid såna stunder. En person måste kunna uttrycka känslor. Det är inte heller fel att vara ledsen och gråta. Att kunna gråta visar bara att man är stark.

Jag sa aldrig att det var fel...

Dessutom har jag aldrig fattat varför man skulle vara stark om man kan gråta, man visar bara att man är mänsklig och känslosam.