Skriva av sig-tråden
Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Luna 1
Elev |
Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Jag funderade lite idag. Och tja, jag kom fram till en ny slutsats. Jag vet inte riktigt vad jag gör här. Det känns liksom.....onödigt på något sätt. Jag vet inte riktigt vad det har för mening? Jag menar, vad är det jag väntar på? Många har sina drömmar, sina framtidsplaner. Det ha liksom inte jag. Det finns liksom ingenting jag vill. Så vad gör jag här egentligen? För det känns oerhört onödigt. Allt jag gör, varenda dag känns fånigt. Liksom, vad gör det för nytta? Egentligen är jag mest bara ivägen. Allt känns otroligt fånigt och absurt på något sätt. Vad gör det egentligen för skillnad? Grejen är liksom att jag egentligen inte tillför något någonstans. Man kan väl säga att jag ger och tar i lika stora högar. Jag tillför inget extra, och ingen vore nere om jag inte gjorde det. Så skillnaden vore inte så stor? Eller hur? Så just nu bara undrar jag, vad i hela friden gör jag här? Du sprider glädje till människor som jag. Och jag tycker du GENAST ska sluta tänka dystra tankar, äver om det är lättare sagt än gjort... Men någon annan skulle lätt kunna ta platsen. Eller hur? Egentligen spelar det väl ingen roll vem det är? Det kunde lika gärna ha varigt någon annan, eller bli. Eller hur? Det är liksom ingen skillnad. Ingen skulle kunna ta din plats. Du är unik. Du är vacker, din skönhet visar att du öär du. Ingen skulle kunna ta din plats. Ingen är som du. Och vi älskar dig här.
Tumblr.
4 dec, 2011 17:51 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Luna 1: Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Jag funderade lite idag. Och tja, jag kom fram till en ny slutsats. Jag vet inte riktigt vad jag gör här. Det känns liksom.....onödigt på något sätt. Jag vet inte riktigt vad det har för mening? Jag menar, vad är det jag väntar på? Många har sina drömmar, sina framtidsplaner. Det ha liksom inte jag. Det finns liksom ingenting jag vill. Så vad gör jag här egentligen? För det känns oerhört onödigt. Allt jag gör, varenda dag känns fånigt. Liksom, vad gör det för nytta? Egentligen är jag mest bara ivägen. Allt känns otroligt fånigt och absurt på något sätt. Vad gör det egentligen för skillnad? Grejen är liksom att jag egentligen inte tillför något någonstans. Man kan väl säga att jag ger och tar i lika stora högar. Jag tillför inget extra, och ingen vore nere om jag inte gjorde det. Så skillnaden vore inte så stor? Eller hur? Så just nu bara undrar jag, vad i hela friden gör jag här? Du sprider glädje till människor som jag. Och jag tycker du GENAST ska sluta tänka dystra tankar, äver om det är lättare sagt än gjort... Men någon annan skulle lätt kunna ta platsen. Eller hur? Egentligen spelar det väl ingen roll vem det är? Det kunde lika gärna ha varigt någon annan, eller bli. Eller hur? Det är liksom ingen skillnad. Ingen skulle kunna ta din plats. Du är unik. Du är vacker, din skönhet visar att du är du. Ingen skulle kunna ta din plats. Ingen är som du. Och vi älskar dig här. Sanna ord! Hör på Wilma! Hon säger allt som behövs säga! 4 dec, 2011 17:54 |
|
lillamymin
Elev |
Skrivet av Borttagen: Skrivet av Luna 1: Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Jag funderade lite idag. Och tja, jag kom fram till en ny slutsats. Jag vet inte riktigt vad jag gör här. Det känns liksom.....onödigt på något sätt. Jag vet inte riktigt vad det har för mening? Jag menar, vad är det jag väntar på? Många har sina drömmar, sina framtidsplaner. Det ha liksom inte jag. Det finns liksom ingenting jag vill. Så vad gör jag här egentligen? För det känns oerhört onödigt. Allt jag gör, varenda dag känns fånigt. Liksom, vad gör det för nytta? Egentligen är jag mest bara ivägen. Allt känns otroligt fånigt och absurt på något sätt. Vad gör det egentligen för skillnad? Grejen är liksom att jag egentligen inte tillför något någonstans. Man kan väl säga att jag ger och tar i lika stora högar. Jag tillför inget extra, och ingen vore nere om jag inte gjorde det. Så skillnaden vore inte så stor? Eller hur? Så just nu bara undrar jag, vad i hela friden gör jag här? Du sprider glädje till människor som jag. Och jag tycker du GENAST ska sluta tänka dystra tankar, äver om det är lättare sagt än gjort... Men någon annan skulle lätt kunna ta platsen. Eller hur? Egentligen spelar det väl ingen roll vem det är? Det kunde lika gärna ha varigt någon annan, eller bli. Eller hur? Det är liksom ingen skillnad. Ingen skulle kunna ta din plats. Du är unik. Du är vacker, din skönhet visar att du är du. Ingen skulle kunna ta din plats. Ingen är som du. Och vi älskar dig här. Sanna ord! Hör på Wilma! Hon säger allt som behövs säga! Fast vågar man tro på det? Jag vet faktiskt inte. Känns som alla komplimanger jag får bara rinner rätt igenom. Som om jag inte lyssnar på det längre. För det är inte sant. Inte i de flesta fallen i alla fall. Jag menar, varför ska man tro på något när man själv redan bevisat motsatsen? Ni behöver inte lyssna på mig. Ingen orkar ändå med mig. Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. 4 dec, 2011 18:07 |
|
Luna 1
Elev |
Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Luna 1: Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Jag funderade lite idag. Och tja, jag kom fram till en ny slutsats. Jag vet inte riktigt vad jag gör här. Det känns liksom.....onödigt på något sätt. Jag vet inte riktigt vad det har för mening? Jag menar, vad är det jag väntar på? Många har sina drömmar, sina framtidsplaner. Det ha liksom inte jag. Det finns liksom ingenting jag vill. Så vad gör jag här egentligen? För det känns oerhört onödigt. Allt jag gör, varenda dag känns fånigt. Liksom, vad gör det för nytta? Egentligen är jag mest bara ivägen. Allt känns otroligt fånigt och absurt på något sätt. Vad gör det egentligen för skillnad? Grejen är liksom att jag egentligen inte tillför något någonstans. Man kan väl säga att jag ger och tar i lika stora högar. Jag tillför inget extra, och ingen vore nere om jag inte gjorde det. Så skillnaden vore inte så stor? Eller hur? Så just nu bara undrar jag, vad i hela friden gör jag här? Du sprider glädje till människor som jag. Och jag tycker du GENAST ska sluta tänka dystra tankar, äver om det är lättare sagt än gjort... Men någon annan skulle lätt kunna ta platsen. Eller hur? Egentligen spelar det väl ingen roll vem det är? Det kunde lika gärna ha varigt någon annan, eller bli. Eller hur? Det är liksom ingen skillnad. Ingen skulle kunna ta din plats. Du är unik. Du är vacker, din skönhet visar att du är du. Ingen skulle kunna ta din plats. Ingen är som du. Och vi älskar dig här. Sanna ord! Hör på Wilma! Hon säger allt som behövs säga! Fast vågar man tro på det? Jag vet faktiskt inte. Känns som alla komplimanger jag får bara rinner rätt igenom. Som om jag inte lyssnar på det längre. För det är inte sant. Inte i de flesta fallen i alla fall. Jag menar, varför ska man tro på något när man själv redan bevisat motsatsen? Ni behöver inte lyssna på mig. Ingen orkar ändå med mig. Åh, gud känner igen mig ♥ Jag är säker på att du är underbar, jag har set och märkt det själv. Ta åt dig, ströck på dig! Det är inte tomma ord ♥ Du bevisar inte motsatsen, du är vacker, du ka bara inte se dig själv. Ingen söjl, hav eller spegel kan någonsinvisa en människas verkliga skönhet, som man säger. JAG ORKAR MED DIG ♥ Jag lyssnar gärna ♥
Tumblr.
4 dec, 2011 18:11 |
|
Borttagen
|
Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Luna 1: Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Jag funderade lite idag. Och tja, jag kom fram till en ny slutsats. Jag vet inte riktigt vad jag gör här. Det känns liksom.....onödigt på något sätt. Jag vet inte riktigt vad det har för mening? Jag menar, vad är det jag väntar på? Många har sina drömmar, sina framtidsplaner. Det ha liksom inte jag. Det finns liksom ingenting jag vill. Så vad gör jag här egentligen? För det känns oerhört onödigt. Allt jag gör, varenda dag känns fånigt. Liksom, vad gör det för nytta? Egentligen är jag mest bara ivägen. Allt känns otroligt fånigt och absurt på något sätt. Vad gör det egentligen för skillnad? Grejen är liksom att jag egentligen inte tillför något någonstans. Man kan väl säga att jag ger och tar i lika stora högar. Jag tillför inget extra, och ingen vore nere om jag inte gjorde det. Så skillnaden vore inte så stor? Eller hur? Så just nu bara undrar jag, vad i hela friden gör jag här? Du sprider glädje till människor som jag. Och jag tycker du GENAST ska sluta tänka dystra tankar, äver om det är lättare sagt än gjort... Men någon annan skulle lätt kunna ta platsen. Eller hur? Egentligen spelar det väl ingen roll vem det är? Det kunde lika gärna ha varigt någon annan, eller bli. Eller hur? Det är liksom ingen skillnad. Ingen skulle kunna ta din plats. Du är unik. Du är vacker, din skönhet visar att du är du. Ingen skulle kunna ta din plats. Ingen är som du. Och vi älskar dig här. Sanna ord! Hör på Wilma! Hon säger allt som behövs säga! Fast vågar man tro på det? Jag vet faktiskt inte. Känns som alla komplimanger jag får bara rinner rätt igenom. Som om jag inte lyssnar på det längre. För det är inte sant. Inte i de flesta fallen i alla fall. Jag menar, varför ska man tro på något när man själv redan bevisat motsatsen? Ni behöver inte lyssna på mig. Ingen orkar ändå med mig. De två sista meningarna stämmer INTE! Iallafall om jag finns. alltså, ang komplimangerna, iallafall för mig, det är så himla svårt att beskriva det med ord, man menar mer än det går att skriva, ta åt dig allt vad du kan! ♥ Och träna din självkänsla, det behövs verkligen! Tilllochmed nu kan jag inte beskriva det jag vill med ord, det finns så mycket jag vill säga som inte går... ♥ 4 dec, 2011 18:12 |
|
lillamymin
Elev |
Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Luna 1: Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Jag funderade lite idag. Och tja, jag kom fram till en ny slutsats. Jag vet inte riktigt vad jag gör här. Det känns liksom.....onödigt på något sätt. Jag vet inte riktigt vad det har för mening? Jag menar, vad är det jag väntar på? Många har sina drömmar, sina framtidsplaner. Det ha liksom inte jag. Det finns liksom ingenting jag vill. Så vad gör jag här egentligen? För det känns oerhört onödigt. Allt jag gör, varenda dag känns fånigt. Liksom, vad gör det för nytta? Egentligen är jag mest bara ivägen. Allt känns otroligt fånigt och absurt på något sätt. Vad gör det egentligen för skillnad? Grejen är liksom att jag egentligen inte tillför något någonstans. Man kan väl säga att jag ger och tar i lika stora högar. Jag tillför inget extra, och ingen vore nere om jag inte gjorde det. Så skillnaden vore inte så stor? Eller hur? Så just nu bara undrar jag, vad i hela friden gör jag här? Du sprider glädje till människor som jag. Och jag tycker du GENAST ska sluta tänka dystra tankar, äver om det är lättare sagt än gjort... Men någon annan skulle lätt kunna ta platsen. Eller hur? Egentligen spelar det väl ingen roll vem det är? Det kunde lika gärna ha varigt någon annan, eller bli. Eller hur? Det är liksom ingen skillnad. Ingen skulle kunna ta din plats. Du är unik. Du är vacker, din skönhet visar att du är du. Ingen skulle kunna ta din plats. Ingen är som du. Och vi älskar dig här. Sanna ord! Hör på Wilma! Hon säger allt som behövs säga! Fast vågar man tro på det? Jag vet faktiskt inte. Känns som alla komplimanger jag får bara rinner rätt igenom. Som om jag inte lyssnar på det längre. För det är inte sant. Inte i de flesta fallen i alla fall. Jag menar, varför ska man tro på något när man själv redan bevisat motsatsen? Ni behöver inte lyssna på mig. Ingen orkar ändå med mig. De två sista meningarna stämmer INTE! Iallafall om jag finns. alltså, ang komplimangerna, iallafall för mig, det är så himla svårt att beskriva det med ord, man menar mer än det går att skriva, ta åt dig allt vad du kan! ♥ Och träna din självkänsla, det behövs verkligen! Tilllochmed nu kan jag inte beskriva det jag vill med ord, det finns så mycket jag vill säga som inte går... ♥ Fast jo. De två stämmer så underbart perfekt. Jag märker det hela tiden. Överallt. Vart jag än går och överallt jag hänger. Det är så obvious, även fast folk gör sitt yttersta för att dölja det. Det liksom bara eldar på, vad gör jag nu här? Jag kan inte ta åt mig. Det går bara inte. Jag vet att det är fånigt, och otacksamt. Men så är det bara. Man lär sig liksom efter ett tag att sluta bry sig. har man väl lärt sig sanningen är det svårt att få de motbevisad. Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. 4 dec, 2011 18:22 |
|
Borttagen
|
Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av Luna 1: Skrivet av lillamymin: Skrivet av Borttagen: Skrivet av lillamymin: Jag funderade lite idag. Och tja, jag kom fram till en ny slutsats. Jag vet inte riktigt vad jag gör här. Det känns liksom.....onödigt på något sätt. Jag vet inte riktigt vad det har för mening? Jag menar, vad är det jag väntar på? Många har sina drömmar, sina framtidsplaner. Det ha liksom inte jag. Det finns liksom ingenting jag vill. Så vad gör jag här egentligen? För det känns oerhört onödigt. Allt jag gör, varenda dag känns fånigt. Liksom, vad gör det för nytta? Egentligen är jag mest bara ivägen. Allt känns otroligt fånigt och absurt på något sätt. Vad gör det egentligen för skillnad? Grejen är liksom att jag egentligen inte tillför något någonstans. Man kan väl säga att jag ger och tar i lika stora högar. Jag tillför inget extra, och ingen vore nere om jag inte gjorde det. Så skillnaden vore inte så stor? Eller hur? Så just nu bara undrar jag, vad i hela friden gör jag här? Du sprider glädje till människor som jag. Och jag tycker du GENAST ska sluta tänka dystra tankar, äver om det är lättare sagt än gjort... Men någon annan skulle lätt kunna ta platsen. Eller hur? Egentligen spelar det väl ingen roll vem det är? Det kunde lika gärna ha varigt någon annan, eller bli. Eller hur? Det är liksom ingen skillnad. Ingen skulle kunna ta din plats. Du är unik. Du är vacker, din skönhet visar att du är du. Ingen skulle kunna ta din plats. Ingen är som du. Och vi älskar dig här. Sanna ord! Hör på Wilma! Hon säger allt som behövs säga! Fast vågar man tro på det? Jag vet faktiskt inte. Känns som alla komplimanger jag får bara rinner rätt igenom. Som om jag inte lyssnar på det längre. För det är inte sant. Inte i de flesta fallen i alla fall. Jag menar, varför ska man tro på något när man själv redan bevisat motsatsen? Ni behöver inte lyssna på mig. Ingen orkar ändå med mig. De två sista meningarna stämmer INTE! Iallafall om jag finns. alltså, ang komplimangerna, iallafall för mig, det är så himla svårt att beskriva det med ord, man menar mer än det går att skriva, ta åt dig allt vad du kan! ♥ Och träna din självkänsla, det behövs verkligen! Tilllochmed nu kan jag inte beskriva det jag vill med ord, det finns så mycket jag vill säga som inte går... ♥ Fast jo. De två stämmer så underbart perfekt. Jag märker det hela tiden. Överallt. Vart jag än går och överallt jag hänger. Det är så obvious, även fast folk gör sitt yttersta för att dölja det. Det liksom bara eldar på, vad gör jag nu här? Jag kan inte ta åt mig. Det går bara inte. Jag vet att det är fånigt, och otacksamt. Men så är det bara. Man lär sig liksom efter ett tag att sluta bry sig. har man väl lärt sig sanningen är det svårt att få de motbevisad. Jag kan känna likadant, men jag säger det en tredje, och förhoppningsvis sista, gång. Bättra på din självkänsla, läs Mia Törnbloms bok "Du äger!" Vi sitter i samma båt, bara att jag har blivit fruktansvär envis och vill förbätrra min självkänsla... 4 dec, 2011 18:29 |
|
Borttagen
|
Vad fan är fel med mig? Vad gör jag för fel? Känner mig helt värdelös och efterbliven. Känns som alla jag älskar lämnar mig, en efter en. Jag blir bara ignorerad och hatad. Jag tål inte att folk lämnar mig. Jag vill inte falla i den mörka hålan av depression igen. Känner mig så äcklig. Vad gör jag för fel?
4 dec, 2011 19:29 |
|
childhoodlight
Elev |
Skrivet av Borttagen: Vad fan är fel med mig? Vad gör jag för fel? Känner mig helt värdelös och efterbliven. Känns som alla jag älskar lämnar mig, en efter en. Jag blir bara ignorerad och hatad. Jag tål inte att folk lämnar mig. Jag vill inte falla i den mörka hålan av depression igen. Känner mig så äcklig. Vad gör jag för fel? Du är INTE äcklig och du är inte heller ett fel för den delen! Du är en riktigt underbar tjej med många fina åsikter och du har även mycket att ge till många personer, i verkligheten men även här på forumet. Fokusera på det du tycker om med dig själv istället för att nedvärdera dig själv! Jag vet att det är svårt, men om du försöker så lovar jag att det kommer gå bra. Ta hand om dig!
4 dec, 2011 20:24 |
|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Allt jag kan säga är att det inte är ditt fel. Du verkar vara en underbar person, så det är din omgivning som måste skärpa sig. Vad fan är fel med mig? Vad gör jag för fel? Känner mig helt värdelös och efterbliven. Känns som alla jag älskar lämnar mig, en efter en. Jag blir bara ignorerad och hatad. Jag tål inte att folk lämnar mig. Jag vill inte falla i den mörka hålan av depression igen. Känner mig så äcklig. Vad gör jag för fel? Det många inte förstår är att de som varit deprimerade är extra känsliga för att råka ut för det igen. Nu vet jag inte vad som hänt, men jag finns här om du behöver prata. 4 dec, 2011 20:25 |
Du får inte svara på den här tråden.



Mugglarportalen