wolfy & rollspelare prs

Jonathan såg lite förvånad ut över hennes barska svar och satt kvar vid köksbordet en stund, reste sig tillslut upp för att duka undan allt från bordet. Han tog sedan fram sin mobil för att slå en signal till slottet, ville försäkra sig om att det var okej att komma förbi och hälsa på Ben så att de inte bara stormade in ovälkomna.

Cleo tvättade ansiktet och satte sig på toalocket en stund, hon suckade högt och lutade huvudet mot väggen. Det tog henne en stund innan hon orkade resa sig upp och gå ut till köket igen.

Det tog en stund innan han fick svar, tydligen var det någon nykomling på slottet som inte hade kommit in i jobbet riktigt än. Tålmodigt väntade han på att få bekräftelse om att de kunde komma förbi och tackade sedan innan han la på.

Cleo satte sig ner igen och kollade på Jonathan, förstod inte alls hur han ens orkade med henne.
"Förlåt." sade hon tyst och lutade huvudet mot köksbordet. Hon gillade inte att gå runt och vara irriterad och trött hela tiden men hon kunde inte riktigt hjälpa det.

Han satte sig ner på huk bredvid stolen hon satt på och vilade sin hand mot hennes lår.
”Hur mår du egentligen?” frågade han bekymrat, tyckte inte att det var likt henne att vara så energilös. Han ville inte se henne på det här viset då han visste att allt inte stod rätt till.

"Jag vet inte." sade hon tyst och lutade sig mot honom. Hon la sina fötter på hans lår och lutade sig närmre honom. "Jag är trött, mår illa... Jag orkar typ inget idag." sade hon och kollade upp på honom.

För Cleos skull hoppades han verkligen att det inte var frågan om abstinenssymtom. Att bli beroende av att bli biten på första gången var inte så vanligt men heller inte omöjligt. Han bad en tyst bön till Gud om att det var frågan om något annat.

"Jag har såna dagar ibland, det är inget att oroa sig för." log hon sedan svagt och lutade sig fram för att pussa hans kind. Hon tog hans hand och slöt ögonen i några sekunder.

”Om du så säger.” Han log mot henne för att dölja det faktum att han inte alls var helt övertygad, bara tiden kunde visa om hon hade rätt. ”Orkar du ändå åka och träffa Ben eller ska vi ta det en annan dag?”

"Vi kan göra det idag." log hon svagt och smekte hans kind. Hon kysste mjukt hans läppar och la armarna om hans nacke. Hon önskade verkligen att de inte hade spenderat hela dagen tillsammans, då hade hon kunnat dölja sitt mående mycket bättre.