In the dark PRS Vidomina & Medi

"Fast de skulle inte ta mig från ett gömställe då!" Hon såg på honom och skakade på huvudet och pekade mot mannen.
"Jag vill det bästa för mitt rike. Men Ivan tog mig från detta. Jag blev bortrövad." Hon såg på honom och hon såg mot det krossade fönstret och hoppade upp och tog tag och klättrade ut. Glaset rev upp hennes händer och hon skrek av smärta när hon kom ut på palatsets torg och hon badade i solljuset.
Wilhelm hade kommit tillbaka och sprang fram till henne och började ta hand om hennes sår.
"Miss Alice""

"Alice!", ropade Adela efter henne samtidigt som hon fäktades med mannen från rådet. Det var tydligt att de var flera från rådet. "Ivan!", ropade Adela då mannen från rådet backade ett steg, närmare Ivan så att Ivan greppade tag om honom med sina ben och drog honom till sig så att han kunde sätta tänderna i honom och på så sätt göra honom livlös. Mannen föll till golvet. Adela pustade ut och tog sig för knäna. Hon var överansträngd. "Alice!", försökte hon igen som om Alice skulle visa sig igen. "Var är du?!"

Wilhelm gick fram till hålet där Alice hade tagit sig ur och sa högt.
"Miss Alice är i säkerhet. Jag har hand om henne. Vi sitter vid fontänen och väntar på dig Adela." Han såg över och log.
Det var soligt och ingen vampyr skulle kunna ta sig ut.

Adela suckade och bad tyst att det inte var någon fler som skulle attackera henne på vägen. Men hon visste ju att det inte var säkert. Det var säkert flera från rådet som gått ihop. Hur kunde hon ha missat detta? Mitt framför näsan på henne? Hon förbannade sig tyst för sin dåraktighet och kastade en sista menande blick till Ivan, han hade ju trots allt hjälpt henne. Sedan lämnade hon fängelsehålorna för att ta sig ut ur byggnaden mot fontänen Wilhelm berättat om.
"Alice! Alice! Wilhelm, tack och lov..!", pustade hon ut och gick med trötta ben åt deras håll för att sätta sig ner på kanten till fontänen. "Alice, är du okej?"

Hon låg mot Wilhelms kropp med blod över hela kroppen.
"Jag mår bra. Det är bara sår." Hon såg på henne.
"Jag trodde jag gjorde det bästa. Att fly till en plats där jag är säker."
Wilhelm nickade.
"Jag kom tillbaka när hon kom ut och jag har bara rev min tröja i tu och fixade hennes sår som hstigast." han såg på Adela.
"Jag kan ta in henne om det är säkert."

"Jag såg vakterna ta de andra. Det verkar som att det är medlemmar från rådet som har gått emot dig, ers höghet. Det är dags att du ser över dina rådmedlemmar och kanske väljer nya kandidater?" Adela pustade ut. "Ivan.. Han..", sa hon sedan och ögnade Alice. Det såg illa ut, men lugnade sig av hennes ord. "..Han hjälpte till. Jag tänkte att du behövde veta det. Han dödade mannen som gav sig på mig.", sa hon och svalde. Hon pausade och såg på Wilhelm. "Tack för att du såg efter henne, Wilhelm. Ja, ta in henne, vakterna har arresterat de andra."

Alice skakade på huvudet och suckade tungt innan hon talade. "Det går inte att gå med i rådet. De som är i rådet är de första vampyrerna eller andra generationen." Hon såg på henne och kände Wilhelm lyfta upp henne och bar in henne.
"Ska jag ta henne till hennes kammare? Hon blöder fortfarande så ska nog inte bära henne för mycket." Han såg oroad u.

"Men du är prästinna, du kan väl bestämma vem som är med där och inte?" Adela suckade och reste sig. "Det kommer bli en rättegång för de arresterade.", sa hon och borstade bort smuts från sin klänning. "Ta henne till hennes kammare, där är hon säker." Adela gick besvärat efter. Det var ont efter striden. Hon hade ännu inte läkt helt efter striden vid Ivans slott. Hon läkte inte lika snabbt som vampyrerna.

"Vi tar det sen. Vila nu Adela." Hon log medan Wilhelm bar henne till sin kammare och började att ta hand om hennes sår. Gix kom in och började att plocka bort glasen och sydde ihop såren innan han såg på Wilhelm.
"Du är en hjälte. tack." Han log medan han tog hand om Alices sår.

"Alice! Alice! Är du skadad?" Rion öppnade dörren till hennes kammare och skyndade fram till sängen för att ögna henne. Han hejdade sig då han upptäckte både Wilhelm och Gix som såg efter Alices skador. "De var från rådet. Några medlemmar har vänt dig ryggen.", sa han och flämtade. Rion hade själv varit i strid med de förrädiska vampyrerna för att skydda palatset. Han var täckt i sot över sin kind och skjortan var uppskuren av striden.