De utvalda

Ethan nickade sakta. Han drog henne intill sig och drog täcket över dem. "Godnatt" mumlade han och det dröjde inte länge fören han föll in i den dvalliknande sömnen.

´"God natt." sa Eletha och slöt ögonen. Det var skönt att ha dem slutna. Eller hon hade den ena under bandaget slutet jämt men den andra. Ljuset fick hon huvudvärk av, hon gissade att det var normalt.

Ethan sov länge och tungt, det hann bli mörkt igen innan han öppnade upp sina ögon. "Eletha?" mumlade han nyvaket och satte sig långsamt upp.

"Ja." sa Eletha och satte sig snabbt upp då hon trodde det var något viktigt. Ett kvidande av den hastiga rörelsen och hon sjunker ner bland kuddarna för att stilla yrseln, "Vad är det?" sa Eletha åt honom.

Ethan såg en aning förvirrad ut och det var ganska uppenbart att han inte var helt vaken. "Inget..". mumlade han och sjönk ner igen och kvävde halvt ett stönade då det stramade åt i såren.

"Ligg still och sov då." sa hon trött åt honom. Men hon satte sig långsamt upp, hon skulle vänta tills han åter ha somnat, eller halv somnat vad han nu gjorde.

"Förlåt..." mumlade Ethan och la en kudde över huvudet. Strax hörde man tysta snarkanden och andetag.

"Det gör inget." sa hon mjukt då hon ångrade sina ord. Sedan satt hon uppe och såg honom somna.

Ethan brukade ofta vara orolig i sömnen när något hänt, eller när han drömde. Men denna gång så snarkade han bara och mumlade Elethas namn då och då, samt Simons.

"Jag är här." mumlar hon och tar hans hand för att han skulle veta att hon var här. Snart somnar hon till, sittandes. Men hon var uttröttad.