PRS med huffpuff

"Vissa några känslor" säger Finn.
"Jag har inga känslor kvar" säger jag.

Hon reser sig och går till sovrumsdörren.
- Jag går nu... Ni vill ändå inte ha mig här, och ni hjälper mig inte ett skit, säger Jennifer.

Jag öppnar dörren.
"Så vad vill du ha hjälp med?" säger jag.

- Jag vill bara att ni ska stötta mig, och inte bara stänga mig ute! säger Jennifer sårat.

"Du behöver inte stöttas. Du klarar dig jättebra utan hjälp! Det är det som gör dig så fantastisk!" säger jag.

- Jag klarar mig inte själv... Det var därför jag kom hit... Jag vet inte vad jag ska göra! Jag kan inte berätta för min pappa...

"Jag vet inte om det här kommer hjälpa men...Samla dig och bäretta när du känner dig redo. Känner du dig aldrig redo..Vet jag tyvärr inte vad du ska göra. Jag vill hjälpa dig, Jennifer" säger jag. "Det vill jag".

- Och du då, Finn? Du säger ingenting... säger Jennifer lite irriterat.

"Jag kan ingenting som det där" säger Finn.
"Det överaskar mig inte" säger jag. "Det jag menar är att det kommer komma ut förr eller senare..Förhoppningsvis förr. Om inte..Önskar jag dig alla lycka i världen".

- Tack... säger Jennifer.
Hon går fram till Kelly och ger henne en kort kram. Eftersom att hon redan har berättat allting har hon ingenting att förlora. Hon går fram till Finn och tänker kyssa honom. Men han drar sig ur hennes grepp och hon springer ut från lägenheten, och ner till bilen.