Life - Lupple & Medi PRS

"Det är klart att du ska. Jag har sovit på det och jag ska väl vara söt som Rose?" Hon log och lade huvudet på sned.


Han log och tog hennes hand.
"Ska vi åka hem idag eller stanna här en dag till?" Han kliade sig på halsen och satte sig upp.

Gabriel flinade lite och kysste henne lätt på halsen innan han satte sig snett i soffan. Med ena benet på soffdynan och det andra nere i golvet. Med en enkel rörelse så skiftade han även sin älskling åt det hållet så att han hade möjlighet att jobba på det. Med flinka och vana fingrar så flätade han upp hennes flätor. Och gav henne pärlorna i tur och ordning tillbaka till henne.

Mi kramade hans hand och studerade honom, han verkade ivrig. " Vad vill helst du?" Frågade hon milt.

Hon tog pärlorna och såg på dem och log det var liksom mysigt att få sitt hår flätat varje dag och hon log mjukt mot Rose och nickade.

"Jag vill hem men det kommer vara så tomt där. Det kanske blir för tomt kanske?" Viskade han tyst och svalde.

Gabriel försökte varsamt borsta igenom hennes hår med fingrarna. "Rose, snälla söta, rara Rose, vill du hämta en hårborste?" Sa han leendes och hon sken upp och försvann iväg och kom snart tillbaka med en och klättrade upp i soffan igen. Gabriel tog emot den och borstade igenom Olivias hår innan han funderade lite. Hur skulle han fläta?

Mi satte sig upp hon också, detta skulle bli allvarligt- det märktes. Hon lyssnade och nickade sakta. " Det är tomt, i alla fall i de områden du får röra dig i. "Viskade hon ärligt. Han hade vissa områden som han inte fick gå in i, källaren var en av dem. "Du vet, jag tänkte på det i natt faktiskt. På slottets storhetstid så var det många där, en del vampyrer men också människor. Fullt med personal och de familjer dem tjänande, om någon kom på besök för staden så stannade de till i slottet. "Viskade hon drömmande. " Det var riktigt fina baler, för hela staden och resande. "Förklarade hon och tittade utåt, eller ja inåt i sina minnen. "Jag har många gånger drömt om att få slottet tillbaka till sin fulla glans. "Viskade hon, mest för sig själv.

Hon log när hon såg Rose springa iväg och log sedan.
"Rose titta är." Hon visade sin gröna pärla och log.
"Det är min. Visst är den fin?" Viskade hon och visade upp den.
"Den är min egna."

"Hemma." Han nickade.
"Där finns det mer böcker, kläder och jag kan till och med göra nästan vad jag vill." Han log svagt.
"Vi kan fixa upp det igen. Det är väl lätt?"

Rose såg på den och vidrörde en av symbolerna. "Mamma?" Viskade hon tveksamt. Gabriel tittade upp och såg vilken symbol hon syftade på och nickade bekräftande.

Mi såg på honom och nickade. " Då åker vi hem. "Viskade hon och smekte hans kind för att sedan flina till. " Åh, Ethan. Det är nog svårare än man tror. "Viskade hon men nog blev hon nyfiken av hans ord. Fixa upp det igen... hur?

"Ja. Jag tar ju hand om så många. Det är som att vara en mamma." hon log och smekte henne.
"Jag är som en mamma till Sammy när han inte vill äta. En mamma till Gabriel när han inte gör som han blir tillsagd." hon log mjukt.


Han lade armarna om henne och nickade.
"Vi kan fixa till i mitt ru,.Kans ke göra om lite så det ser lite bättre ut?" Viskade han mjukt.
"Kanske laga den öppna spisen?"

Rose fnissade förtjust. "Men ingen kan ju säga åt Gabriel. "Viskade hon allvarligt men nog var hon nyfiken. Gabriel himlade lite med ögonen, det var ju inte direkt sant men men. Han fångade upp en del av Olivias hår och började fläta det.

Mi såg på honom, roat. "Men om vi ska ha gäster så kan ju inte alla bo där. "Sa hon med ett skämtsamt flin. "Vi kan absolut fixa ditt rum. "Viskade hon.

"Men jag kan." Hon log och smekte henne över kinden.
"Det är rätt kul." Sa hon och nickade.


Han såg på henne och lade armarna om henne.
"Hur mår du älskade Mi?"

Rose skrattade glatt och såg på henne. " Väktaren. "Viskade hon förstående. Gabriel höll fram sin ena hand och knackade Olivia lätt på axeln. "En pärla tack. "Log han.

Mi kramade om honom och nickade. "Jag mår bra Ethan, du är ju här. "Viskade hon och kysste honom lätt innan hon drog sig bort och log stort. " Då får du börja fundera hur du vill inreda ditt rum då. "Viskade hon.