~Vi Möts På Hogwarts~ [Öppet Roll]

Jennifer

Jag applåderade artigt när förstaårs eleverna sorterades in i sina elevhem. Även om jag försökte få ögonkontakt med de andra från tåget var det svårt att koncentrera sig. Ännu ett år på Hogwarts! Jag hade verkligen längtat, även om jag hade haft en underbar sommar i Frankrike så var det dubbelt så kul att vara tillbaka. Hogwarts var som ett andra hem för mig, så olik från min gråa, tråkiga värld hemma i storstaden.
Där var luften full av avgaser, mullrande bilar och tåg... Nästan motsatsen till det här. Allting var perfekt...
Plötsligt hörde jag ett ilsket skrik från Slytherin bordet. Jag vände mig hastigt om och fick syn på Ally i ett hav av ilskna slytherins som i takt skrek: "Förrädare, förrädare, förrädare..."
Jag hade lust att springa fram och hjälpa henne, men hon såg till synes lugn ut och McGonagall kom hastigt fram och skällde ut dem.
"2 poängs avdrag för alla som skrek!" sa argt hon och mumlade något i stil 'ni borde skämmas'. Från Gryffindor bordet hördes ett jubel.
Jag tar tillbaka det där om att det var perfekt...a

Limwa
Professor McGonagall hade kommit bort till Slytherinbordet och skällde ut dem. Jag vet inte vad det hade handlat om, men jag såg att de inte var särskilt glada. Ally verkade ganska lugn vilket fick mig att le snett.
Jag åt upp min mat så snabbt jag kunde. Jag hade längtat till att få läsa boken jag hade fått från Ally, men tänkte göra det senare.

Nova

Tittade bort mot McGonagall som ilsket gick ifrån Slytherinbordet.

-----------------
Kom inte på något

Neona

Alla runt Gryffindorbordet jublade och klappade i händerna när McGonagall drog av 2 poäng från Slytherin. Jag höjde blicken och såg på Ally som satt i centrum för irriterade blickar. Som om det var hennes fel. Jag fnyste surt och fortsatte mitt hackande i potatisen.

Jag tyckte lite synd om Ally när slytherinarna gav henne beskyllande blickar. Som om det var hennes fel att de väsnades så mycket. Jag gav de några irriterade blickar innan jag återvände till att peta i min mat. Jag vaknade ur mina tankar när Cho Chang snabbt började prata.
"Jag hade tänkt att gå på Cedriks quiddith träning ikväll, hänger ni med?" frågade hon entusiastiskt.
Vi alla visste att Cho var hemligt kär i Cedrik, och Cedrik verkade vara väldigt intresserad själv...
"Tyvärr, jag måste göra en sak..." sa jag försiktigt.
Cho gav mig en undrande blick men bestämde sig för att inte ifrågasätta mig.

Nea

" Eh..."
jag såg upp och mötte Dustin Crawfords skeptiska blick. Han nickade mot min sönderhackade potatis och höjde tvivlande på ögonbrynen som om jag var galen.
" Förlåt då " snäste jag och släppte ner gaffeln på tallriken. Klirret dog bort i det högljuda babblandet.
Jag såg bort mot Rawnclaw bordet och fick syn på Jennifer som pratade med några vänner. Jag försökte fånga hennes blick.

Ally
När McGonagall gick så fortsatte de blänga på mig. Jag såg att de andra elevhemmen var glada medan jag såg att några av mina vänner se sura ut, irriterande och stolta ut. Jag log mot de alla de var väldigt snälla allihopa. När jag åt färdigt ville jag inte sitta här mer men det var tvunget så jag tog upp min bok Percy Jackson Kapen Om Labyrinten. Jag kunde höra några muttra om "Mugglar böcker suger." vilket fick mig fnysa.

Ally gav mig en tacksam blick och jag nickade försiktigt mot henne. Cho gav mig en undrande blick.
"Är du vän med henne?" Cho höjde ett ögonbryn.
Jag nickade och kollade ner i marken, egentligen var det ingenting alls att skämmas över, det var bara Chos bedömande blick som fick mig att rysa.
"Hon är i Slytherin, och du... Du är i Ravenclaw!" utbrast hon förvånat och kollade lite konstigt på mig.
Jag samlade mod och sa stadigt:
"Har du något problem med det, eller?"
Det var bara sju ord. Sju ord. Ändå förändrade det allt.
"Vad är det med dig?" skrek hon surt. Till svar skakade jag bara nonchalant på huvudet, försökte se likgiltig ut. Min blick letade efter något annat att koncentrera sig på än Chos arga ansikte. Vid Gryffindor bordet såg jag Nea och vinkade glatt. Gjorde allt för att ignorera Cho och hennes blickar.

Nea

Jag log mot Jennifer och vinkade tillbaka, förvånad över hennes skumma ansiktsuttryck. Bredvid henne blängde hennes vän ilsket på henne. Jag gav Jennifer en frågande blick.

Nea gav mig en undrande blick och gjorde en gest mot Cho som stirrade surt på mig. Jag mimade ordet 'sen'innan jag vände mig mot Cho.
"Vad jag menar är att jag är vän med vem jag vill," sa jag och gav henne en nervös blick: om sanningen ska fram har jag varit lite som hennes husdjur, vi var vänner, men inte mer med det. Jag fick anpassa mig efter henne och hålla med henne.