prs med ingetledigt

- Jag är inte gjord av glas, sa jag och kröp ihop intill honom.
Jag lekte med hans hand.
- Får jag sova här? Frågade jag och kollade på honom.

Jag stirrade chockat på henne, det var som om hon hade läst mina tankar.
- Visst, svarade jag och kände mig blyg som en förstaklassare.

Jag kysste honom.
- Kan vi inte sätta på musik? Frågade jag.

Jag besvarade kyssen och kände den pirrande känslan av beroende ta över min hjärna. Jag var verkligen beroende av henne.
- Visst, svarade jag och tog fram min dator.

- Hur är du som pojkvän? Frågade jag och lutade mig mot hans axel.
Jag kollade på datorn.

Jag tvekade, hon skulle säkert skratta åt mig om jag berättade sanningen. Den enda flickvännen jag hade haft hade till sist flyttat, med rädsla för att jag en dag skulle slå ihjäl henne. Men det var flera år sedan, nuförtiden nöjer jag mig med att bara banka in på onormala människor hur man ska bete sig.
- Öh, jag har faktiskt aldrig haft ett seriöst förhållande innan, svarade jag tyst.

- Jag tror du är den där mysiga killen som tar hand om sin tjej och älskar henne mest av allt i hela världen, sa jag och la mig ner i hans knä.
Jag letade efter någon bra låt som vi kunde lyssna på.

Det var ju den killen jag ville vara, den som alltid fanns där den som aldrig gjorde något fel.
- Vi får väl se, svarade jag och försökte le.
Jag lade försiktigt armen om henne och drog henne intill mig.

Jag strök honom över kinden.
- Vad fint och städat det är, sa jag.

- Eh, tack, svarade jag och log försiktigt.
- Hittat någon bra låt? Frågade jag darrande och nickade åt datorn.