Flygande giraffer!

"Det är inte så farligt." mumlade hon avväjande men hon bleknar då han rör vid benet och hur var det då inte att stödja på det dagarna i ända?
Elionora var trött hon med och ville helst ligga kvar men tog sig sakta upp och drog på sig kläderna.
"Jag måste till David, tack älskade." sa hon och kysste hans panna.

Mattias vred på sig och sträckte efter henne. "Nej...stanna" bad han med trött och ynklig röst. Han ville ha henne hos sig, kunna vakna på morgonen och känna henne vid sig. Men han förstod henne ändå och kröp ihop och drog täcket över huvudet.

Elionora gick till sig och David, tyst kröp hon ner i sängen vid honom. Hon somnade med ett leende på läpparna, nu kändes det mesta bra.

Mattias somnade inte fören en stund senare, inte fören Elionoras värme och doft helt var borta. Han sov tungt tills morgonen kom och vaknade av solen. Han drog täcket ovanför huvudet igen.

När morgonen grydde åt de en frukost med de övriga tjänarna. Sedan gick David till stallet och Elionora till köket där hon sjöng glatt medans hon diskade och stod i.

Mattias klev tillslut upp, tvättade sig och klädde sig innan han gick ner och åt. Han funderade på vad han skulle göra sen och mindes då David. Han tog sig ut till stallet och studerade pojken där han tog hand om fölet.

David såg på honom och log.
"Sir, jag döpte honom som du sa. Jag döpte honom till Herkules, för det är väl en han sir?" sa han och log, fortsatte rykta med sina små händer.
"Han säger att han är det, att han gillar namnet Herkules." flinar han och hästen gnäggar till svar och ovetandes har David berättat för sin fader om sin gåva som ingen av dem visste.

Mattias log mjukt och kom fram till pojken och slog sig ner i halmen bredvid fölet. "Herkules är ett fint namn" sa han instämmande och verkade inte riktigt inse innebörden i pojkens nästa ord, viftade mest bort det som något barn sa bara. "Gillar du honom?" undrade han leende.

"Ja, det var en halvgud som hette så, mor berättade det för mig." sa pojken ivrigt och nickade stolt.
"Det gör jag och han gillar mig, han ska lära mig rida." säger han med barnets all stolthet och livsglädje.

Mattias nickade sakta. "Jag har hört om det med...". Han hade dock lärt det på kungens slott där han fått gått i skola. "Han ska lära dig rida? Jag tror jag får hjälpa dig lite först" skrattade Mattias.