Prs mellan Wolfie och Jessica

Akille

Jag spetsade öronen. Någon var på väg. Tyst som skuggan hoppade jag ned från fönsterbrädan, men i farten stötte jag till en kruka med höften. Den föll ned med ett kras.

Ethan

Jag vaknade med ett ryck. Ljudet av krossat glas hade väckt mig. Jag stirrade åt det håll ljudet kom från och hann se en yvig, röd och vit svans försvinna från ett av fönstren.

Adele vaknade också till och satte sig upp. "Vad var det där?" frågade hon Ethan smått skrämt då konstiga ljud i natten varit väldigt negativa de senaste dagarna.

Ethan

Jag skakade yrvaket på huvudet. "Jag vet inte... Jag kan ha inbillat mig, men jag tyckte att jag sett en räv", mumlade jag och strök undan håret från min panna.

Akille

Jag rusade genom byn som en röd blixt. Med ett vigt skutt var jag inne i skogen och smög mig långsamt vidare till Will Lon. Jag lade mig platt mot marken. Som en spion till honom var jag tvungen att visa aktning. "De är hemma hos Eldflickan", viskade jag lågt.

"Rävar smyger in till byn ibland...de kände säkert lukten från mors grav och lockades hit" mumlade Adele. Även fast kroppen var under jord luktade det lite av kött som började ruttna.
Will vände sig om då han hörde rösten. "Bra, då vet jag vart jag har de". Han hade kommit undan männen som nu gick åt helt fel håll. Han satte sig ner på marken. "Jag ska få min hämnd, och jag tänker hålla mig till min tidigare ide att ta hans käresta ifrån honom....men att döda blir nog för svårt....kanske bara ta henne ifrån honom" sa han mest till sig själv.

Ethan

"Kanske det", instämde jag. Trots allt hade det bara varit en räv. Inget mystiskt med det.

Akille

Jag svalde och nickade. Sedan satte jag mig på baken och blinkade. Sakta och tyst försvann svansen och öronen. Den rödbruna pälsen samlade sig i en tovig man på toppen av mitt huvud och strax satt där en smutsig, men mänsklig flicka framför Will.

(Gör en liten mall av Akille...)

Mall:
Namn: Akille McLune
Ålder: 11
Utseende: Hon är mager och ständigt smutsig. Hon har samma hårfärg som rävens päls och har skogsgröna, lysande ögon. Håret räcker henne ungefär en halv decimeter över axeln.
Personlighet: Akille är tystlåten och blyg bland människor hon inte känner. Hon är en mästare på att gömma sig. När hon känner sig trygg är hon ganska kaxig och busig.
Övrigt: Hennes familj bråkade med en annan familj som visade sig vara svartkonstnärer. De förvandlade hennes föräldrar till rävar som flydde åt skilda håll. Endast Akille lyckades få kontroll över sin rävkropp och kan numera återgå till mänsklig form när hon vill.

(Ha, läste det som A Kille förut xD)
"Vill du ha något att äta?" frågade Adele och ställde sig upp och log mot Ethan. Om en dag skulle de gifta sig....hon såg fram emot det.
Will drog sig fundersamt över hakan. "Hm...bara han lämnar henne ensam någon gång kan vi ta henne...." sa han fundersamt. "Men jag gissar på att de sticker ut ur staden så fort det gift sig så vi får agera snabbt...".

(xD)

Ethan

Jag smilade. "Ja, vänta, jag hjälper dig", sade jag snabbt och svepte ut i köket och började krafsa omkring i skafferierna.

Akille

Jag kliade mig på mina bara ben. "Vad ska jag göra?" frågade jag ynkligt och såg upp på Will. Jag undrade vad som skulle hända om de faktiskt upptäckte mig. Jag hade sett människor sälja rävsaxar och andra fällor på torget i byn och ville inte fastna i en sådan.

Adele log större och gick också till köket. Hon öppnade upp ett skåp och tog fram en halv limpa och en vass brödkniv. Hon plockade ut lite skinka och ost ur samma skåp. "Det här blir bra va?" frågade hon. Någon skiva bröd med lite pålägg var mättande.
Will såg ner på Akille. "Jag kan inte visa mig i byn, de skulle ta mig direkt då, du får följa efter de och gömma dig, och när flickan med eldhåret är ensam så tar du henne till mig, hon är svag så det borde inte varan några problem, i andra fall får du väl slå ut henne".

Ethan

"Det blir perfekt", sade jag nöjt och hjälpte henne att skära upp en skiva.

Akille

"Men... Hon är 7 år äldre än jag, även i rävform är hon för stark", påpekade jag med ögonen ned på mina fötter.

Adele skar upp en skiva till och satte sig ner vid bordet och la på lite ost och skinka på båda brödbitarna. Sedan började hon lugnt äta.

Will suckade irriterat. "Slå henne i huvudet eller något, kasta en sten eller gör vad som helst, få hit henne bara".