Hemligheter kan inte gömmas för alltid

Nästa kapitel är snart klart

Jippi

Bra! Och namnet blev bra [:

Draco Malfoy

Ella låg tyst och tittade upp i taket, hon hade inte sagt någonting på flera minuter. Det var inte så att jag trodde att man brukade prata med varandra mer än vanligt efter att man hade haft sex, men när hon inte sa någonting blev jag orolig.
”Är du arg på mig?” frågade jag oroligt.
”Nej.” svarade hon stelt. Hon mötte inte ens min blick utan fortsatte stirra upp i taket.
”Har du ont?” Hon skakade bara på huvudet, det gjorde mig galen. Jag ville prata med henne, höra hennes röst. Det var nästan så att jag började oroa mig för att hon inte hade gillade det.
”Ella, prata med mig.” sa jag och kramade om henne. Hon besvarade kramen men hon sa fortfarande ingenting. Hon hade kanske ångrat sig, det var kanske det som var felet.
”Jag behöver inte åka till Sankt Mungos, ta mig till ett sjukhus istället.” sa hon efter en stund. Jag var inte helt säker på vad ett sjukhus var för något, men det skulle jag aldrig erkänna för henne.
”Varför då?” frågade jag istället. Hon suckade och tittade mig äntligen i ögonen.
”För att en läkare kan se till att jag blir frisk, lika bra som en botare kan.” Då förstod jag att hon ville bli helad av mugglare. Jag visste att det var mindre riskabelt för mig, men en mugglare kan ju inte hela sår lika bra som en botare. Mugglare är ju sämre än oss på allting.
”Botare är bättre, du kommer att bli friskare snabbare.” sa jag och kysste hennes panna.
”Det är mindre riskabelt om vi håller oss borta från det magiska samhället. Jag vill inte träffa några trollkarlar från ministeriet och det vill inte du heller.” sa hon bestämt.
”Jag har redan bestämt mig, vi ska till Sankt Mungos nu.” sa jag och reste mig upp. Jag insåg plötsligt att jag var naken. Ella vände bort blicken och reste sig också upp. Hon tog upp trosorna och skjortan från golvet samtidigt som jag gick fram till garderoben. Jag tog snabbt på mig skjorta och byxor. Ella behövde också ett par byxor så jag skyndade mig till mina föräldrars rum. Inne i deras rum var det dammigt, ingen hade använt det på ett tag. Men jag kände fortfarande en svag doft av min mors parfym. Jag hade aldrig saknat mina föräldrar så mycket som jag gjorde i den stunden. Jag blinkade bort tårarna och gick fram till min mors garderob. Garderoben innehåll mest långa klänningar och typiska överklass dräkter. Jag lyckades tillslut hitta ett par svarta byxor och en vit långärmad tröja som Ella kunde ha.
När jag kom tillbaka stod Ella framför fönstret, hon hade dragit undan gardinerna.
”Ella?” sa jag frågande. Hon vände sig om och gick fram till mig men långsamma steg. Hon var blekare än vad jag någonsin hade sett henne innan.
”Jag heter Elladora.” sa hon och tog kläderna ur min hand. Elladora, jag visste att jag hade hört det namnet förut men jag visste inte var. Jag blev glad över att hon äntligen berättade en av sina hemligheter för mig.
”Det är vackert.” sa jag medans hon bytte om. Hon gav mig en snabb blick innan hon tog på sig tröjan.
”Ska vi åka till Sankt Mungos nu?” frågade jag och drog henne intill mig.
”Jag kan inte. Jag tror inte att de släpper in mig.” sa hon och tittade ned i marken.
”Varför inte? Jag transfererar oss dit. Eller vill du hellre använda flampulver?” frågade jag och log. Elladora tog ett djupt andetag innan hon tog till orda igen.
”Jag är en ynk, Draco.”

Superbra! När kommer det mer?

Bra!
När kommer du att skriva mer?

fantastiskt bra.

Älskar verkligen den här FF så otroligt bra! Och lite sorgligt att hon är ynk

håller med

Hon kanske blir magisk sen
?