Life - Lupple & Medi PRS

(Min hemliga superkraft!)

Hon log och tog pärlan och knöt den innan hon gjorde samma på nästa och räckte fram handen.
"Nästa." hon log.
"Du kommer ha snyggt hår efter detta. Tänk så." Viskade hon.
"Gabriel flätar mitt hår." Viskade hon mjukt.

Han log och kysste henne.
"Du förtjänar det bästa min älskade." Viskade han med en öm röst och smekte hennes kind.
"Så du är den bästa."

( Haha jaa verkligen! )

"Så, vad ska dessa pärlor representera?" Frågade Jens och Gabriel svalde hårt. "Ett krig, det borde vara en egen pärla- vad kriget handlade om och varför och att vi vann. "Viskade han med låg röst. "Jag behöver en pärla som representerar de liv jag tog och en annan för mina skador. "Fortsatte han i en låg ton och Jens nickade. "Jag förstår. " Sa han med ett svagt leende.

Rose fnissade tyst och nickade. "Gabriel är duktig på att fläta. "Viskade hon ärligt. Innan hon studerade sina pärlor en stund och försökte lista ut vilken den andra pärlan var. När hon väl var säker, ja nästan säker så räckte hon den till Olivia.

Mi såg på honom och rös av hans beröring. "Jag tog inte för mycket?" Frågade hon ängsligt och studerade honom noggrant som för att kunna upptäcka ifall han hade blodbrist.

Hon nickade.
"Sen ska du få se min." Hon log och började på en tredje fläta.
"Han är så duktig."

Han skakde nekande på huvudet.
"Om du gjorde det hade jag somnat. Jag var bara nära." Viskade han mjukt med ett leende.
"Så det är ingen fara." Viskade han mjukt.

"Vilken storlek?" Frågade Jens och Gabriel suckade tyst och öppnade upp sitt skrin. De bör matcha det andra. " Förklarade han och Jens iakttog en stund för att sedan börja plocka fram rätt storlekar, de rätta färgerna och lyfte fram begreppslistan men Gabriel skakade på huvudet. "Jag vet redan vilka som kallar på mig. "Viskade han och förklarade dem i detalj och pärla efter pärla tog det sig igenom tills han hade tre nya, vackra pärlor. "Tack Jens. "Log han och fångade upp pärlorna för att lägga i dem i skrinet men Jens skakade på huvudet. "Gabriel. "Sa han varnande. Med en suck smällde Gabriel igen skrinet och fäste de nya pärlorna i sitt hår innan han tackade och gick ut från stugan.

Rose satt stilla och nynnade tyst på en barnsång.

Mi nickade sakta. " Lovar du?" Viskade hon och studerade honom. Men han brukade ju inte ljuga om sånt här så hon log och kysste honom lätt.

Hon hade flätat klart och såg på henne.
"Vill du visa mig ditt rum nu?" Hon log.
"Vill du visa farmor ditt hår först?"

"Jag lovar. jag är bara lite trött." han log och drog handen genom hennes hår och flinade svagt.
"Ingen fara med mig." Sa han och nickade.
"Jag är bara lite trött men 5 minuter är inga problem."

Gabriel gick in i Serenas hus och satte sig i soffan och hälsade lätt på Rose och Olivia. Rose tittade på henne men såg sedan på Gabriel och såg de nya pärlorna. Hon skyndade sig till hans famn för att iaktta dem närmare.

Mi såg skamset på honom. "Fem minuter? Drack jag så länge?" Viskade hon oroligt.

Hon log och reste sig för att sätta sig vid Gabriel och log.
"hur är det älskade?" Viskade hon.

Han log och skakade på huvudet.
"låt mig vila i fem minuter. Det är det jag menar." Ethan öppnade ögonen.
"Är lite snurrig bara."

Gabriel log mot Olivia och pussade henne lätt på kinden. " Bra. "Viskade han försäkrande innan han vände Rose om så han kunde se hennes frisyr. " Fint och pärlorna på helt rätt plats. "Sa han och Rose fnissade och kröp över till Olivia.

Mi såg på honom. Ja nog var han snurrig. Hon gav honom en lätt kyss och reste sig upp och skyndade sig ned och hämtade upp vatten och järntabletter. Hon satte sig på sängkanten och höll menade ut tabletten. "Ta den. "Bad hon allvarligt.

Hon tog henne i famnen och log.
"Vill du fläta mitt hår älskling?" viskade hon och såg på honom och log.
"Efter det ska du visa mig ditt rum.."

Han såg på henne och tog tabletten med en suck.
"Är du nöjd nu?" Viskade han och öppnade munnen för att visa att han hade ätit den.

Gabriel såg tankfullt ut i tomma luften innan han väcktes av hennes ord. "Ska jag?" Frågade han och flyttade upp sina händer. Rose satt där och började nynna igen.

Hon studerade noggrant hans öppna mun innan hon bestämde att han faktiskt tagit tabletten. Hon ställde vattenglaset på sidobordet vid honom och la sig intill honom. "Jag är nöjd. "Viskade hon.