Rollspelare & Wolfy prs

Nate släppte Penelopes hand och pussade hennes panna, ville att hon skulle kolla till Leah. Penelope nickade lite och kysste honom snabbt innan hon satte sig bredvid Leah.
"Hur mår du?" frågade hon och lutade kinden mot hennes axel.

Leah la armarna om Pen för att krama om henne, behövde verkligen sin väns närhet och uppmuntrande ord.
”Sådär. Hans minnesförlust må vara temporär men det är ändå jobbigt att han inte känner igen mig.”

"Vadå är han elak?" suckade hon och kollade på Leah. Penelope tänkte minsann ta ett snack med Jason ifall han var dryg mot Leah, minnesförlust eller inte.

”Nej, nej. Han är väldigt gullig.” Leah suckade och snurrade en slinga av sitt hår runt pekfingret. ”Det känns bara jobbigt att han inte minns något. Han trodde att jag var du först.”

Penelope suckade lågt och nickade lite, Nate hade sagt det. Hon hummade lite och ryckte på axlarna.
"Det är bara att göra det bästa av situationen. Du älskar honom och innerst inne älskar han dig." sade hon och ryckte på axlarna.

Leah nickade lite trots att hon inte var så säker på att det skulle vara så enkelt. Men det var bara att bita ihop. Att se till att Jason hade det så bra som möjligt efter att han fick lov att lämna sjukhuset var det viktigaste, allt annat kom i efterhand.

"Gå till honom nu. Nate sa att han var rädd att Jason skulle vara dryg, för han var alltid dryg mot tjejer innan. Så om du säger att han är gullig, så är det ett bra tecken." log hon stort och granskade sin vän.

Hon nickade igen och reste sig upp för att gå tillbaka in till Jason, förvånad över att han låg vaken i sängen. Hon la sig ner tillrätta bredvid honom och lutade sitt huvud mot hans bröstkorg.
”Jag var bara på toa,” mumlade hon tyst, ville inte väcka några frågor hos honom.

Jason tittade upp från sin mobil och nickade lite, han läste igenom några sms och rynkade lite på pannan.
"Vet du varför jag hotat Damon? Vi är ju vänner." sade han förvirrat och kollade på henne.

Leah såg lite chockad ut över hans oväntade fråga, hade inte ens vetat att de någon gång varit vänner. Hon kliade sig på armen och vred nervöst på sig, visste inte riktigt vad hon skulle säga.
”Kan vi prata om det i morgon? Vi behöver båda vila, speciellt du efter ditt senaste äventyr.”