De utvalda

"Nej, men alla kan bli" sa Ethan bara. Han var lite överorolig, men han brydde sig verkligen om henne.
"Kom, klä på dig ordentligt så kan vi gå" log han sedan.

Eletha drack upp sitt te och nickade sedan satte hon på sig skorna och drog även på sig en mantel för att Ethan skulle hålla sig lugn, och inte oroa sig allt för mycket.

Ethan drog på Simon hans byxor och skor, samt en tröja. "Vill du pröva selen?" frågade han sedan och sträckte sig efter den.

"Ja, det kan jag." log Eletha och tog upp Simon. "Hur ska jag sätta på den?" frågade hon och såg på Ethan.

han log lite och började spänna fast den runt Elethas rygg och över axlarna. "Spänn fast den så här..." mumlade han och tog sedan varsamt Simon ifrån henne. "Och sätt i Simon här". Han satte i pojken i selen.

Eletha nickade och gjorde som han sa, men flätade sedan sitt hår så Simon inte skulle komma åt att dra i det.
"Härligt, då kan man gå överallt och ta med honom överallt." sa hon glatt till Ethan.

Ethan drog fram sin lädersnodd och satte upp sitt egna hår. "Jag vet, vi får ge mor något som tack" log han sedan och rufsade till Simon mver håret.
Han öppnade upp dmrren. "Kvinnor och barn först".

"Det får vi göra, kanske ett föl." log Eletha och neg lätt innan hon gick ut, hon hade trots allt fått adlig uppfostran och kunde sådant.

"Ett föl?" upprepade Ethan. Han rynkade lätt på pannan då hon neg. "Du behöver inte göra så Eletha, jag är ingen adlig eller så". Han gick ut efter henne och låste sedan dörren.
"Vi har väl inget föl?".

Eletha skrattade lite, "Tyckte bara det var kul att vara artig." log hon och nickade sedan, "Ja, ett föl, Morier." sa hon leende mot han.