Skriva av sig-tråden

This! You know where to find us Fannyboo :' ♥

Har jag förstora krav på världen då jag vill att mina vänner ska tycka om mig som jag är?
Är det för mycket begärt att få vara positiv utan att få några nedsättande komentarer?
Varför får jag isåfall inte vara lite negativ som min bästa vän utan att mena någonting illa?
Varför är jag lägst i rang i skolan?

Och varför är jag inte nöjd med mig själv, även om jag är duktig på hur många grejer som helst (om man kan kalla skolämnen för det...)?

Varför blir jag så nervös att jag inte kan göra nåt då jag ser HONOM, the only I love?
eller om man ska vara exakt, jag är kär i två personer och jag kan inte komma på vem jag igentilgen gillar...

Varför får man inte lika mycket uppmärksamhet och leenden som alla andra?
Varför måste jag jämföra min med alla andra?
Varför nöjer jag mig inte med att vara som jag är?
Varför blir jag så förvånad att jag inte kan svara om nån säger hej till mig?

Ville bara få ut några av frågorna som snurrar i mitt huvud.

Valmo, samhället är ett skit ställe. Det är en självklarhet att man ska vara den man är och inte bli hatad eller trakasserad. Dock ser inte alla det och blir irriterade på andra.
Det är grymt jobbigt att gilla 2 samtidigt, men man får nog ta den man har mest känslor för. Om man nu kommer på det, eller den som oddsen är störst att man kan ha ett bra och seriöst förhållande med. Det är många frågor, som du kanske har svar på om du ser bakom ryggen.
Kan handla om allt från att du kanske bara är deprimerad eller att du har dåligt självförtroende eller självkänsla.
Hoppas du fått en halv bra hjälp till att tänka klart.

Tack!
bara för att jag ser att du bryr dig får mig att må bättre. ♥

PRESS PRESS PRESS JAG HATAR DET.
Skolan alltså.
Uääh. Prestationsångest.
Jag VET att B är ett bra betyg att få på en uppsats eller ett prov, att C också är bra, men näe, står det inte ett A så blir jag helt "jag suger dödödödödödö".

Stressar ihjäl mig över skolan känns det som. Och när jag är stressad blir det ännu sämre resultat, och jag stressar ännu mer.

FUCK.

Valmo: Så lite så. Jag bryr mig om de flesta. Ingen förtjänar att må dåligt. Speciellt inte utan att man inte gjort något fel.

trevor: lägg inte för stor press på dig, gör inte mer än vad du klarar av. till slut är risken stor att allt går sämre än det måste.

Vi måste vara stjärntvillingar seriöst, du skrev ner mina tankar.

This so freaking, fucking much. Gråter mig till sömns varje natt och undrar hur jag kommer klara nian och bara VET att jag kommer gå om.

Oh Honey, don't be sad ♥ Jag är i samma position som du just nu och jag vet hur det känns. Försök o göra ditt bästa bara och håll huvudet högt. Finns här för dig ♥

^Tack älskling, finns för dig med, det är bra att höra av sig ♥


Tänkte skriva ett långt fucking inlägg (känns bra att svära just nu..) men pallar inte det blir för mycket. Kortar ner det med att säga;
Jag hatar dig.
Och mena det.