I Dödens Labyrint

Bonnie log emot Hope som blev klar och gäspar "du gå och borsta tänderna och toalett sen sova"Sa hno och hope kom ner och gjorde som sin mama sa. "så lite så min älskade"Sa hon


minhon nickade tyst och suckar "beklagar"mumlade han

Gally log och fortsatte äta.

Sam torkade bort tårarna som rann ner för kinderna.
- Minho jag saknar dig, grät Sam tyst.

Minho suckar "grpter du?"fågadeh an plötsligt och oroligt nu.

bonie åt tyst vidaer "vi kanske ska lämna hope hos dina föräldrar om barnet kommer? det e inte kul för henne sitta där och vänta i timmar på att få ett syskon"Sa hnp

- Ja jag gråter, grät Sam.

- Det kan vi göra, sa Gally.

bonnie tänkte "ska iv kanske lämna henne redan ikväl honn somnar på vägen så kan de direkt lägga henne i säng"Sa honlugnt "vi både vet att barnet kan komma nu eller imorgonm eller vecka"Sa hon lugnt


Minho suckar "lugn, jag sakna rdig med"S han nu

- Felix gråter sig till sängs var och varannan kväll för att han saknar dig och jag saknar dig, grät Sam.


Gally nickade.

Minho suckar "okej, ja gvet att jag drar mig undan men jag klara inte sånt än"mumlade han nu "jag skanar er med "sa han n

Bonnie reste sig "packar lite till hene så fångr du hene?2Frågade hon

- Vi finns här för dig som stöd men vi kan inte hjälpa dig om du drar dig undan, grät Sam.
Hon la på och la ifrån sig mobilen.

Gally nickade och gick iväg efter Hope.

Minho suckar och sjönk ner på sängen *jag vet men du i övermorgon ta med Felix till mig bjuder på fika* skcikade hon lugnt nu till Sam.


Hope kom snart och log emot pappa "varför packarm mama?"fårgade ohn

Sam läste messet.
*Felix är hos Newt det blir bra jag som kommer och jag tar med mig Joel*svarade hon.

- För du ska till farmor och farfar, sa Gally.