[PRS]Ett starkt band

Ugglan Hedwig satte sig i mitt knä för att trösta mig.

Jag såg plötsligt Dova i uggletornet. Vid sidan om mig satt det andra ugglor.

Hade jag verkligen trott att Draco gillade mig? Hur i hela friden hade jag kunnat tro något sånt dumt?

Vänta... Jag var en uggla. Jag måste drömma!

Jag satt djupt försunken i mina tankar innan jag somnade.

Plötsligt var jag tillbaka igen.

Jag drömde.
I drömmen blev jag jagad, av vem visste jag inte, men jag stannade vid ett stup. Då såg jag att det var Draco som jagade mig, men innan jag hann säga något så puttade han ner mig och jag föll mot en säker död.

"Vad hände?" Mumlade jag.
Feliz kollade oroligt på mig

Jag vaknade omskakat upp.
Något vått rann längs med mina kinder, och ugglan Hedwig satt på min axel och försökte trösta mig med att gnugga sin fjäderbeklädda kropp mot min ena kind.

"Jag vet inte!" Sade jag.
"Vi måste gå!" Sade Feliz och kollade på klockan.