Magic Bounty (PRS)

Peter tackade också kvinnan som hette Vaness och följde med Anna ut. "Du blev finare", log Peter och strök fjärilen över hennes öga. "Låt oss dansa", sade han och ledde henne genom folkhavet till scenen. En glad ton spelades och Peter kände lycka välla upp inom honom.
Det var knappt så att han kunde hålla fötterna stilla.
"Kom igen!" sade han med ett skratt och drog med henne upp. Trots att han aldrig dansat förr rörde han sig i takt med musiken utan att tänka. Han tog Annas andra hand och svängde runt med henne. Andra män och kvinnor flyttade sig ur vägen för dem utan svårighet.
Det var som om alla visste precis var de skulle vara och hur de skulle röra sig.

Anna slöt ögonen för några sekunder då han strök fjärilen över hennes öga. Hon märkte att några få tittade på dem men brydde sig inte, hon var för glad för att låta något påverka henne för tillfället. Hon följde med honom till mitten utav folkhavet. Hon hörde musiken och det var det enda hon koncentrerade sig på, musiken och Peter.
Hon skrattade då de började dansa och rörde sig i takt med honom och musiken. Allt kändes bara naturligt och otroligt roligt. I sin ögonvrå fick hon syn på Sam, han såg surt på henne och Peter men hon brydde sig inte, hon var för glad för det. "Jag älskar dig Peter" sa hon lyckligt och snurrade runt igen.

"Och jag dig", sade Peter och lyfte upp henne och snurrade ett varv. Musiken tycktes spela i evigheter, men till slut tog låten slut och paren på golvet lämnade scenen.
Anna och Peter var några av de sista att gå av.
Musikerna tog rast och Peter kände hur magen kurrade.
"Det var passande. Jag känner mig hungrig. Du?" sade han och spanade efter ett bra matstånd.

Anna skrattade förtjus till då han snurrade runt henne ett varv i luften. Hon var nästan yr av all glädje hon kände. Inget kunde förstöra festen för henne. När de väl höll på att dansa så kändes det som om de kunde hålla på för evigt, men när den väl var slut kände hon att hon var ganska hungrig och lite trött. Hon behövde vila ett lite tag, speciellt efter att hon slagit i huvudet dagen innan.
"Jag är också hungrig, det där ser ut som ett bra ställe! Det är Josefin, hon lagar väldigt god mat!" log hon och drog henne mot ett av stånden. Hon stod och sålde stekt kyckling och grönsaker i pitabröd med sås. "Vill du ha?" frågade hon Peter med ett leende. I vilket fall tänkte hon köpa därifrån. Hon tog upp lite pengar och betalade henne och fick snart ett bröd fyllt med mat.

"Det doftar underbart", svarade Peter med en nickning och tog upp lite pengar han fått av Maria.
Josefin räckte över ett pitabröd med kött och grönsaker.
Peter gick ur vägen för resten av hennes kunder och tog ett bett. En gudomlig smak fyllde hans mun och han stönade njutningsfullt. "Den här festen är fantastisk. Särskilt med dig", sade han med munnen full av mat.
Han fortsatte att äta samtidigt som Vaness i sällskap av några andra rödklädda personer bildade en klunga av åskådare runt sig medan de utförde häpnadsväckande eldmagi.

Anna började äta och slöt sina ögon slöt från hur gott det smakade. Hennes mammas matlagning var underbar, men det var Josefins mat var underbart också. Hon fortsatte äta och följde med Peter och log åt honom när hon tuggat ur munnen.
"Ja...Utan dig vore det inte lika kul, utan dig vore nog jag nog inte en här". Hon hade nog varit i den andra staden, i sin lägenhet. Hon såg på konsterna och fortsatte äta. Snart var hon klar och mätt. Hon hade fått en servett från Josefin och torkade sig noga om munnen och om fingrarna. "Jag önskar också jag kunde göra sådan magi...Men jag är väldigt dålig på magi jämfört med alla här" mumlade hon.

"Du är bättre på magi än jag", sade Peter och svalde sin sista tugga. Han visade sina tänder i ett leende och såg hur folk började strömma tillbaka till scenen.
Bandet var på plats igen och började snart spela.
Denna låten var långsam och känslofylld.
Peter kände sig fullständigt lugn och harmonisk.
Han vände sig mot Anna och sträckte fram sin hand.
"Får jag lov?" frågade han och log mjukt medan den svävande elden speglades i hans ögon.

Anna log. "Det är väl lite självklart Peter...Jag är ändå en häxa". Hennes mamma var mycket bättre på magi än hon själv, och hon hade försökt att lära Anna, men hon hade aldrig riktigt använt det bara.
Hon hörde musiken komma tillbaka och såg mot scenen. Då hon tittade tillbaka såg hon att Peter sträckt fram sin hand. "Såklart du får" log hon och tog hans hand. Hon kramade om den innan hon drog dem lite närmare scenen till de dansande paren. Hon vände sig sedan mot honom och placerade sina händer på hans axlar, det var precis så att hon var lång nog att nå utan att se dum ut.

Peter log och lade sina händer på Annas höfter.
Han svängde långsamt från sida till sida med henne och slöt ögonen. Musiken strömmade igenom honom och han kunde känna doften av Anna under den söta doften av parfym.
De andra paren bleknade och det kändes som om de var ensamma på torget och musiken spelade bara för dem.

Anna log tillbaka och rörde sig sakta tillsammans med honom. Det kändes så härligt att vara där med honom. Det kändes som allt dåligt och hemskt som hänt dem var långt borta. Hon slöt också sina ögon och bara njöt av stunden tillsammans med honom. Då låten hade pågått ett tag lutade hon sig upp. "Jag älskar dig Peter" mumlade hon och kysste honom mjukt innan hon fortsatte dansa.