The Fooo [Winsah & Alexandra Hagström]

Vi började hångla. Till slut släppte han och jag andades andfått.
"Jag älskar dig", viskade jag.
"Och jag dig", sa han och fortsatte kyssa mig över hela kroppen.

Jag försökte ringa Jess gång på gång.
- Kom igen svara, sa jag tyst.
Dom stannade bilen och den ena killen satt sig ner bredvid mig och tog mobilen ifrån mig.
- Du ska ringa en av dina kompisar och säga det jag säger åt dig att säga, sa killen.
Jag ringde Jess.

Min mobil ringde för kanske tionde gången. Jag släppte Omar läppar.
"Måste svara", sa jag. "Personen som ringer stör ju bara mer annars." Omar nickade.
"Hej det är Jess", sa jag när jag svarat.

- Hej det är Julia, sa jag tyst.
Killen log och viskade vad jag skulle säga.
- Jo jag vill sluta vara din kompis och jag vill att du ska hälsa Ogge att det är slut, sa jag tyst.
Killen nickade och la på.
Jag kände tårarna rinna ner för mina kinder.
Han satt sig där fram igen och jag skickade ett sms till Jess där det stod " Jess jag var tvingad att göra det snälla hata mig inte".

Hon lade av. Jag var tyst.
"Vad sa hon, Jess?" frågade Omar. Jag svarade inte. "Snälla?" Han kramade mig.
"Hon sa att vi inte var vänner längre och..."
"Och?" sa Omar vänligt.
"Och att det var slut mellan henne och Ogge. Hon sa att jag skulle hälsa det till honom."
"Jess..."
"Fyfan! Vem tror hon att hon är?! Först rymma hemifrån utan att ge minsta info, och när hon väl ger information, gör hon slut med Ogge!! VAFAN!!" skrek jag, tog min munkis och gick ut med tårar rinnande längs kinderna.

Jag såg att vi skulle stanna så med alla min kraft så knuffade jag upp dörren och började springa.
Jag sprang och sprang när jag hörde som komma med bilen bakom mig.
Jag hörde skottljudet och smärtan i axeln innan allt blev svart.

Jag sprang in på mitt rum, låste dörren, drog ner gardinen och kastade mig på kudden och bara grät. Hur? tänkte jag. Hur kunde hon göra en sån sak?
Jag tog beslutet att skicka ett sms till Ogge.
Hej, det är Jess. Julia ringde mig. Hon sa... att det är slut mellan er

Allt var svart och jag kände att det inte var någon ide att ta mig ut det.
Jag slog upp ögonen och såg en man stå framför mig.
- Vem är du? Frågade jag svagt.
- Doktor James, sa mannen.
Jag nickade sakta.
James började fixa med en massa saker på mig.
Jag somnade igen.

Jag fick inget svar från Ogge. Jag förstod hur han kände sig. Till slut ringde han. Jag svarade.
"Hej det är Jess", sa jag.
"Det är Ogge", sa han. "Vet du var Julia är?"
"Har ingen aning", sa jag. För det var sant.
"Okej, tack ändå. Jag ringer Kevin."
"Kör på det", sa jag.
"Hejdå", sa han och lade av.

Jag vaknade 4 timmar senare.
- Julia du kan gå nu, sa James.
Jag reste mig upp och gick därifrån.
- Vart är jag någonstans, sa jag tyst.
Jag tog upp mobilen och kollade på mina kontakter.
Jag ringde den första personen och det var Jess.