Prs(Elinthemagicwitch)

Lei drog in årorna på båten och lade försiktigt armarna om Texas, så att han inte skulle blöda mer än han gjorde.

" Jag trodde vi skulle dö.. jag dödade.. aset, flåsade han.

Han lutade sig mot hennes hals.

"Var är vi nu?" viskade Lei tyst, "Vart är vi påväg?"

" Vi ska till hamnen.. Jag ser.. jag ser den därframme!!, sa han högt

Han pekade bort mot några hus långt bort.

Lei såg bort mot hamnen. "Då får vi väl börja ro då." Hon tog tag om årorna och började ro.

(Vi har typ ändrat rollets handling jätemycket xD)

( jag vet, vi får försöka komma tillbaka till den på nåt sätt XD)

Texas tittade bort mot hamnen. Dem kom närmare och närmare för varje årtag.

(Yeah...)

Tillslut var de framme och Lei sjönk utmattat ner i båten.

" Vad duktig du var!, Sa Texas högt.

Han klev upp ur båten och upp på kajen och sträckte handen mot Lei.

Lei tog hans hand. De gick till läkaren som läkt Lei. Han välkomnade dem med ett leende, som Lei besvarade.

Först såg han på henne. "Vila," sa han "Du har en mindre hjärnskakning."

Sedan såg han bekymrat på Texas. "Jag är rädd att det blir dyrt att läka dig...fem guldmynt tack." Lei såg först stumt på honom. "Vänta, jag springer och hämta pengarna!" sa hon och sprang iväg.

Hon fick tag i guldmynten men på väg tillbaka snurrade stadens gator och så fort hon kom in i läkarens hus svimmade hon.

Texas väntade på Lei. När hon kom tillbaka så föll hon ihop. Texas reste sig upp och lyfte upp henne på bordet och la en filt över henne.

Han vände sig sedan mot läkaren.

" Kommer Lei få tillbaka sitt gamla minne?, frågade han.