PRS(fashion7)

TOP kunde inte längre stå emot. Han. Lät sin sträva tunga glida över Elenoras handflata. Han stönade när blodet kom i hans mun, det smakade ljuvligt. Han slickade i sig mer.

Elenora andades långsamt och kände hur blodet slickades upp. Hon pressade ihop handen så det kom mer och lutade sig lätt mo hono,.

TOPs andning blev tyngre ju mer han drack och han verkade inte kunna sluta. Spetsiga tänder hade fällts ut och utan att vara medveten om det började hans läppar söka sig uppför Elenoras arm, mot en tjock blodåder.

Elenora började känna sig lite smått yr, men sa inget utan lät honom dricka. Då hon kände hans läppar på hennes arm log hon svagt och trodde han skulle kyssa henne, så han lät henne fortsätta.

TOPs huggtänder for ner i blodådern och han började dricka blodet i stora klunkar.

Elenora flämtade till och öppnade ögonen. "Top!" Hon lät rädd nu och huvudet snurrade värre. "Top du måste sluta...Du dricker för mycket...sluta..." bad hon.

TOP morrade lågt och såg upp på Elenora med svagt röd-lysande ögon. Den röda färgen försvann snabbt och han såg förfärat på Elenora.
- Förlåt! Sa han.
- Jag.... Mumlade han sammanbitet. Han kunde inte avsluta meningen så istället hämtade han och bandagerade Elenoras arm.
- Middagen står på bordet. Jag går och lägger mig! Sa han sedan med låg röst och försvann upp på övre våningen. Han kunde inte vara nära Elenora, hon riskerade så mycket!
Anastasia kanske hade rätt, det skulle kanske inte funka. TOP suckade tungt och drog en hand genom håret då han satt sig på sängkanten.

Elenora såg skrämt på honom, morrade han åt henne? "Det...det gör inget" mumlade hon sedan och såg efter honom då han gick. Hon tog sig in till köket och åt, men hon hade ingen aptit längre...Hon tog sig upp till Top sin och såg på honom.

- Gå! Du borde inte vara här, jag kan skada dig! Mumlade TOP trött.

Elenora lyssnde inte utan kom in och satte sig på sängen bredvid honom. "Du...du skadade mig inte...Du drack lite mycket bara..." mumlade hon. "Det är mitt fel...jag visste inte att det skulle bli för mycket för dig..." mumlade hon och såg på honom. "Och jag tänker inte gå...".