PRS(Dragon Fantasy)

Nalel behövde ingen hjälp idag för att komma upp på hästen. Men hon höll sig nära Meira. "Jag har inte sett till hobkillen än" mumlade hon.

"Där." sa Meira och nickade åt en som inte kom upp på hästen och Meira log roat.

Nalel drog ockdå på mungiporna. "Ska vi hjälpa honom". Hon travade fram till honom. "Behöver duven hjälpande hand?".

"Hjälp honom du." sa Meira och stannade kvar men höll ett roat öga på dem två.

San tittade upp och log då han såg vem det var. "Gärna". Nalel hoppade av sin häst och hjälpte honom upp som Meira hjälpt henne dagen innan. Hon hoppade upp på sin häst igen. "Tack" flinade San brett och Nalel nickade bara. "Så lite så, hon styrde hästen tillbaka till Meira, men San hann stoppa henne. "Hey! Vad heter du? Förresten...".
Nalel stannade upp men vred inte på sig. "Nalel". Hon skyndade sig sedan tillbaka till Meira.

Meira log åt det hela och Nalel kom tillbaka, "Låt det inte gå för snabbt nu och gör inget du ångrar." sa Meira varnande innan de alla satte av mot Gondor, från byn.

"Vadå? Jag hjälpte honom bara...." sa Nalel ocj satte av hon med. Det var inget med det...De red på, utan raster eller dänkt tempo. Hon kände hir hon blev tröttare, hungrigare och stelare.

Ritten tog även hårt på Meira och de andra mer erfarna. Hästarna började också tryta och tillsist när de mörknat fick de slå läger.

Nalel föll nästan av hästen då hon skulle av. Allt gjorde ont. Hon sadlade av och började sätta upp tältet. San kom fram till henne. "Ska jag hjälpa dig?;
Nalel var inte på humör så hon skakade bara på huvudet och fortsatte.

"Gå och hjälp dig själv du om du vill ha mat." sa Meira barskt och viftade undan honom. Sedan började de sätta upp tältet.