förbjuden kärlek (hp)

Snape tittade på henne och sa.
- Trolkarlsvärden behöver all hjälp vi ka få Miss Chang.
Och det är inte allas uppgift ta sig an mörkets herre, det kommer att vara Potters uppgift.
Alla andra kommer att ta sig an de andra, alltså dödätarna.
Du kommer med stor säkerhet gå ut innan kriget kommer att börja på allvar.
Men skolan kommer att be många av de gamla eleverna att återvända till kriget för att hjälpa till.
Det är därför vi måste förberedda er för det kommande kriget.

"Harry?!" sa jag. "Men han är för liten! Kan inte Professor Dumbledore göra det? Han är den enda som iallafall har en chans mot ni-vet-vem!"
Jag blev mindre orolig för min egen skull, och blev mer orolig för Harry.
Först Cedric och sedan Harry.

Snape tittade på henne och sa.
- Den enda som kan besegra mörkrets herre är den som profetian handlar om.
Och den handlar om Potter.
Jag hörde den första delen och jag vet vad den andra är.
Han kanske är liten miss Chang, men inte en dålig trollkarl.
Och jag är rädd att Albus......

Nej han fick inte säga det sista och tystnad

"Att Albus vadå?" sa jagoch föreställde mig det värsta.
Han var ju väldigt gammal, och kanske inte orkade med ännu ett krig.

Snape tittade på henne och sa.
- Ingenting, bara glöm det där med Albus.
Det är ändå inget.

"Okej" sa jag förvirrat. "Men vi ses senare, jag måste iväg" Jag kastade en blick på klockan.
Jag släppte det där med Professor Dumbledore snabbt och sprang iväg till nästa lektion.

Snape tittade upp och hon hade precis gått iväg då nästa klass om in som var en klass med första års elever.

"Försenad, Miss Chang" sa Professor McGonagall när jag gick in i klassrummet. "Tio poängs avdrag för Ravenclaw" sa hon.
Där rök de tio poäng jag fått idag av Professor Snape.
Jag suckade och satte mig på min plats.

Snape hade börjat lektionen med ungarna och en av eleverna hade bestämt sig för att vara modig och la krokben för Snape precis då han gick förbi och han var inte beredd på det och flög framåt och oturligt nog slog han huvudet hårt i golvet och allt svartnade oh eleven blev lite skraj och alla eleverna sprang iväg.

"Toppen, Cho ..." mumlade Brian som satt bredvid mig.
Jag ignorerade honom och började skriva av allt som stod på tavlan.