Sjunde året på Hogwarts

Solara hinner nätt och jämt hoppa undan från besvärjelsen som far rakt in i en bokhylla och Solara får en hel del över sig. Hon ställer sig upp och spottar ut en munfull blod, "Bara så du vet dina handlingar återspeglas i dina ögon." spottar hon fram och ser på henne, tack vare det så hade Solara kunnat undvika den.
Hon höjer staven åter, men den far ur hennes hand och snart ligger hon vridandes av smärta på golvet, syskonen Carrow hade anlänt och höll en varsin stav riktad mot var flicka.

Nicoline reser sig långsamt upp.
"Skulle jag kunna få min trollstav, professorn?" frågade hon, men gick bara en irriterad blick till svar.
"Jaha, jag får väl klara mig utan den, då", muttrade hon.

De svarar inte henne.
"Ni ska upp till rektorns kontor nu!" sa Amygus och drog upp Solara på fötter.
"Åh, Scabior. Första gången och du åker till rektorn." flinar han och de blir framknuffade framför dem.

"Snape" sa en röst som Cara visste tillhörde Amygus. Hennes far tittade bort emot dörren och Cara torkade tårarna.
"Vad gör de här?" sa Voldemort lågt och såg på henne. Cara ryckte på axlarna.
"Det är trotts allt en skola, de kan gälla vad som helst" sa Cara och hennes far nickade eftertänksamt. "Men gå inte ut dit, det kommer inte sluta bra" sa Cara och hennes far log lite.
"Är du orolig för mig?" sa han roat och Cara fnyste.
"Nej men jag är orolig att folk skall komma på vem jag är!" sa hon bestämt och hennes far suckade.
"Ibland undrar jag om jag inte skulle uppfostrat dig till att säga vad du vill" sa han och Cara bara log vänligt.

De drogs upp till Snapes rum och Solara är inte glad.
"Släpp mig, jag är obeväpnad och försvarslös." morrar hon surt åt Amygus vilket resulterar i ett slag över kinden, men han släpper henne och Solara masserar kinden och står vid Nicoline framför Snape.
Båda är de blodiga och har småskador här och var. Men Solara struntade i sina skador eller hennes, det hon var rädd för att det var den första gången hon brutit och blivit påkommen med att bryta en skolregel.

Cara log roat.
"Vad finner du roande?" frågade Voldemort och hon tittade på honom.
"Den som pratade är Solara Scabiors dotter" sa hon och Voldemort nickade.
"Jag trodde inte hon bröt mot regler" sa han eftertänksamt och Cara såg på honom.
"Jg kan ha råkat påverka henne" sa Cara oskyldigt.

"Försvarslös?" frågar Snape med en röst som inte tror henne.
"Kanske inte, men jag skulle inte göra något för att råka ut i mer trubbel än vad jag redan är." säger Solara som den äkta Clawaren hon är och Snape ber syskonen lämna dem efter att berättat det regelbrott solara och Nicoline gjort.

Nicoline vänder sig halvt om.
"Kan du inte släppa mig?" frågade hon och blängde på sin lärare. Inte för att hon hade väntat sig att bli släppt, men Amycus släppte faktiskt Solara. Det var bra orättvist!

Solara ger Nicoline en Min-far-har-bättre-ställning-än-din blick och ser sedan syskonen lämna dem. Egentligen är Solara inte ens ond på Nicoline längre. Hon hade förolämpat hennes far och Solara hade gett igen för det. Och faktiskt var det tur att syskonen kom och skiljt dem åt. Inte för att hon visste hur bra Nicoline egentligen var men Solara hade självklart inte gett allt, inte velat skada henne eller biblioteket allt för mycket.

Cara hörde Severus sucka och hon log lite.
"Förstörelse av biblioteket, duellering mot varandra, och till råga på allt blev ni upptäckta" suckade Severus och Cara tyckte just nu synd om honom, det var inte alltid lätt att vara rektor. Hon funderade på om hon skulle hjälpa honom. Men hon kände inte riktigt för att tala om för honom vilket straff som var passande, hon ville inte visa att hon hade sån makt över andra elever. Hon tittade på sin far som verkade tänka innan han reste sig upp och gick ut till Severus. Cara log lite och undrade hur de skulle reagera.