Eragon [privat]

är Murtagh där? frågade jag.

"Nej"
"SHEA! Lägg av med det där! Ja" Enya, han står här bredvid mig"

"Murtagh hon ber..."
Jag inser att jag fortfarande talar med sinnet och avslutar meningen med ord istället:
"...ber dig att gå in till henne. Hon får ingen kontakt med dig."
Murtagh går och Shea sitter och skrattar.
"Vad är så roligt?"

Jag kan ju inte prata, och hittar inte hans sinne

Jag hör Enyas tankar när jag tar kontakt med Shea och förstår plötsligt. Min drake blockerar Enyas tankar så att de inte kommer fram till Murtagh.
"SHEA, SLUTA MED DET". Hon tar två korta nästan utmanande skutt, men slutar sen skratta. Jag kan bara hoppas att Enya lyckas ta kontakt med Murtagh och att hon inte är arg på oss.

Jag kommer åt hans sinne nu. Och hör Sheas tankar. "SHEA!" ropar jag. Murtagh tittar på min kropp. Det ansiktet har jag inte sett i hans ansikte på länge. ..

"Förlåt Sildak"
Shea går till mig, snubblar över sina egna tassar och faller över mig. Eftersom jag känner hennes känslor märker jag hur munter hon är och vet att det var meningen att trilla över mig. Jag kan inte annat än le även om jag blir lite irriterad.

Han ser bekymrad ut... Jag vet inte varför, men jag blir ledsen av det.

Törne blandar sig i det hela. Eftersom han är så stor så lyckas han lägga käkarna runt Sheas kropp och lyfta bort henne från mig.
Han verkar säga något till min drake som jag inte hör och hon kryper ihop lite och verkar skämmas.