THE POTTERHUNGER GAMES

Jag dog :'(

Jättebra och långt kapitel iallafall!

DU SKRIVER SÅ BRA O___O

Yes vi fick en penna och som ordspråket säger är pennan mäktigare än svärdet.

STAB ALL THE PLAYERS!!!

Vi behöver egentligen bara staba en sen ta vapnet.

aa.

Oh my good,, hard core games! :O xD Känner mig hemsk nu! xD

Awesome
Och jag är en av de få överlevande karriäristerna!

Bra kapitel!

Här kommer Dag 1 Del 2:


Luna Chang hör de höga kanonskotten. Det är fem stycken. Blodbadet är över. Bara fem döda. Hon kan inte släppa att det var hon som orsakade ett utav dödsfallen. Hon vet inte vad som flög i henne. Hon vill inte dö, och hon vill inte döda. Så vad tusen gör hon här?
Luna Chang hör en fågel sjunga samtidigt som tårarna rinner. Fågeln är grön och rosa. Den är väldigt vacker där den sitter i trädet. Hon höjer bågen, men sänker den när hon hör dess vackra röst. Hon kan inte.
Luna Chang springer vidare genom grönskan men kurrande mage.

HannaPanna vaknar av ett dovt pipande över henne. Hon tittar intresserat uppåt och ser en fallskärm susa ner mellan löven. Den landar på grenen över.
HannaPanna sträcker sig efter fallskärmen. Där sitter det fast en pilbåge och ett koger pilar. HannaPanna räknar pilarna, det är tio stycken. Perfekt. Men så ser hon att det sitter fast ett litet meddelande på kogret.
Vinn för mig,
//Kiwi.
HannaPanna läser om meddelandet flera gånger. Hon kan knappt förstå hur någon vill sponsra just henne, av alla personer på arenan.
”Tack.”, viskar hon. ”För pilbågen.”

Clementin har förflyttat Matilda weasley till en grotta. Såret i handen ser inte alls bra ut, men Clementin har fått stopp på blödningen. Clementin stoppar in ännu en hög med löv i munnen, hon tuggar på dem och lägger dem över Matilda weasleys skadade hand.
Hon hoppas inte de blir upptäckta. Då är de dödens.

Lills bestämmer sig för att öppna sin förpackning Singoalla kex. Trots att det bara är eftermiddag är hon vrålhungrig. Hon stoppar in ett kex i munnen. Åh, det är så gott så att Lills bara vill sluka hela paketet. Men precis när hon sträcker ut handen för att ta en till, hejdar hon sig. Det är bättre att spara maten, annars kan hon svälta senare i tävlingen.
Istället dricker Lills en klunk vatten.

EMELESEL har bestämt sig. Det är nu eller aldrig. Hon klättrar ner för trädet. Hon måste hitta mat. Och det snabbt.
EMELESEL joggar fram genom skogen. Det måste ju finnas något man kan äta.
Tillslut kommer hon fram till en liten glänta. Hela området är rött utav bär. Smultron. EMELESEL plockar en näve och för bären till munnen. Så gott. Hon äter ännu mer. Men så känner hon hur något är fel. Hela världen snurrar. EMELESEL sätter sig ner i gräset. Det hjälper inte. Hon är tvungen att lägga sig ner. Aldrig har hon varit såhär yr. Hennes hjärta slår snabbare. EMELESEL kan inte hejda skriken som åker ur hennes mun, när yrseln byts ut mot kramper.
”HJÄLP!” Hon bryr sig inte om någon hör. Hon måste få hjälp nu. Hjärtat pumpar snabbare i bröstet. Men så bara stannar det. Ett kanonskott hörs. Bären var förgiftade.

95mas och LolFeelings har hört skriken och ett kanskott. Personen som skrek måste vara död nu.
De undrar vad som hänt. Vem som nu blodat ner sina fingrar.
”LolFeelings! Här borta.” 95mas pekar mot ett enormt klippblock. ”Den är ihålig.”
LolFeelings ler när hon kommer fram till 95mas. De har letat efter ett bra gömställe enda sedan de kommit in i skogen.
”Perfekt.”, säger LolFeelings när hon undersöker insidan av blocket. ”Plats för oss båda.”
”… Och för blyertspennan.” De skrattar i mun på varandra.
”Nu chillar vi tills kvällen kommer.”, säger LolFeelings och sjunker ner på marken inuti blocket. 95mas gäspar och sätter sig jämte sin vän.

Ingis torkar bort svetten ur pannan när hon lagt ner de sista spjuten. Nu är deras läger fyllt av allt möjligt som blev kvar från hornet. Karriäristernas läger ligger på ängen. Inte så långt från ymnighetshornet, som också ligger på ängen. Men karriäristerna har flyttat alla saker närmare bäcken.
Ingis plockar upp en flaska med saft och dricker ur den. Sedan tar hon upp en Marabou chokladkaka, och börjar gnaga på ena kanten.
”Ingis, du kan ju spara lite till oss andra.”, säger Hermia irriterat. Hon snurrar uttråkat en kniv mellan fingrarna.
”Meh, jag är utmattad. På riktigt.”, Ingis sätter sig ner och fortsätter äta på chokladen.
Då kommer AlexZz gående. Både Ingis och Hermia är lite smått rädda för henne. Och hennes raseriutbrott.
”Imorgon ska vi jaga tävlanden.” AlexZz granskar Ingis som håller på att sätta i halsen av hennes vassa blick. ”Imorgon.”
Hermia mumlar ett svagt ”håller med”, medans Ingis nickar samtidigt som hon hostar.
AlexZz granskar vad de fått med sig från hornet. Spjut, knivar, svärd, pilbågar, godis, dricka, mat, tändstickor, treuddar, armbost…
”Bra att vi har mycket saker.” AlexZz tar upp en cupcake. ”Väldigt bra.”

Supersökaren sitter uppe i ett träd när han ser något komma flygande mot honom. En fallskärm! Han har en sponsor.
Supersökaren tar emot fallskärmen och lossar på lådan som sitter fast i den. Med spänning öppnar han lådan och ser att det ligger en lapp där.
Vågar du? //Miss S
Under lappen ligger en liten dödskalle. Rosa och svart. Supersökaren känner igen godisbiten. Det är en sådan där godis som han ofta såg i godisskålar hemma i distrikt körsbär. Han tyckte om den hemma, men gick den verkligen att lita på inne på arenan?
Supersökaren bestämmer sig för att inte utmana ödet. Han lägger tillbaka dödskallen i lådan, som han sedan lägger i ryggsäcken tillsammans med hans andra saker. De saker han fick med sig från hornet var en fickkniv, en festis dricka och en skinkmacka.
Supersökaren funderar på vem som skickade gåvan. Kunde det vara miss-somebody? Det trodde han knappt, hon var ju död. Men man vet ju aldrig med mugglisspelen.

Miskel siktar med sin pilbåge. En pil skjuts iväg och träffar fågeln som hon siktat på. Den faller ner på marken. Miskel plockar nöjt upp den. Om hon lyckas göra en eld är middagen fixad. Hon fortsätter springa genom skogen. I jakt på mat.

M.Potter gäspar. Det är hennes tur att vakta grottan, men hon orkar inte. Tungan är torr i munnen och magen skriker efter mat. Det här går inte, tänker M.Potter och reser sig upp. Nu ska hon hitta mat åt sitt gäng.
M.Potter håller kniven i ett fast grepp när hon lämnar grottan bakom sig. Hon kommer inte vara borta länge.
M.Potter kommer fram till ett område med högt gräs. Sedan går allt ruskigt fort. I ena stunden ser hon några mörka ögon stirra på henne från ett träd. Solen håller på att gå ner, så hon kan inte urskilja vem det är. En pil kommer farande och träffar henne i magen. M.Potter faller ihop på marken. Hon lever men det är knappt.
”Förlåt.”, säger en röst över henne. Det är Korra. Hon drar ut pilen och höjer den mot M.Potters svaga kropp. Korra trycker in pilen i hennes hjärta, och då hörs ett kanonskott.

Pixi rycker till när hon hör kanonskottet. Hon väcker Nymfadora Tonks och Vanessa Treens.
”Någon har dött.” Pixi låter fruktansvärt rädd.
”Jag ska kolla hur det är med M.Potter.”, säger Vanessa Treens och försvinner ut ur grottan. Pixi och Nymfadora Tonks tittar nervöst på varandra. Det kan inte vara M.Potter som är död. Det kan det inte.
”Hon är inte där.”, säger Vanessa Treens skräckslaget. ”Borta.”
Hon kan inte vara död, upprepar de alla tre för varandra inne i grottan. Men de vågar inte leta nu när det börjar skymma där utanför. Bäst att stanna i grottan, det hade M.Potter också tyckt. Var hon nu är.

amanda1104 sitter spänt uppe i ett träd och väntar på att få se de dödas ansikten. Det får inte vara MissFniss, tänker hon gång på gång.
Tillslut visas Pottems märke. Dödsrelikernas märke. amanda1104 håller andan när ansiktena visas på himeln.
Det är: Miss-somebody, -Patronus-, HeyHiHello!, MissFniss, EMELESEL, M.Potter och Prim. Pottemlåten ”The one that got away” spelas och sedan försvinner allt från himmeln.
amanda1104 snyftar för sig själv. MissFniss är verkligen död.