Den du minst anade [SV]

You know it!!!!!! ♥♥♥

Kommer aldrig att hata dig!

Varför blir kapiteln mycket bätte i mitt huvud ?!

-

Kapitel 14.
Uggletornet.
Där Malfoy kysste mig för första gången.
Där Harry kysste mig för andra gången.
Där Elliot tröstade mig.
Där jag tänkte hoppa.
Där jag tänkte tanken att ta självmord.
Då var jag där igen.
Waw. Shit my god! Den där platsen är ju deprimerande…
Innan jag gick in i tornet hörde jag Harrys röst… kan man säga vråla? För det gjorde han. Hans röst halvt vrålade och halvs grät efter att jag skulle komma tillbaka. Jag vände mig om och såg två personer några hundra meter bort. Den stora lyfte upp den mindre och bar in honom i huset igen, med vissa svårigheter eftersom den mindre sparkade och slog omkring sig för att få komma loss. Sen stängdes dörren bakom dem.
Jag sjönk ner mot väggen och något vitt satte sig bredvid mig. Hedwig. Jag klappade henne och kände hennes mjuka fjädrar under min handflata. Varför är det mitt liv som är en katastrof? Vad har jag gjort för att förtjänat det här? Varför är det jag som är olyckligt kär och gråter så mycket varje dag att jag får vätskebrist? Jag såg in i Hedwigs ögon. ”Alice, förlåt, jag älskar dig”, ”Vet du hur sjukt kär jag är i dig, Alice Isabella Hamilton?”, ”Vet du hur mycket jag älskar dig?”, ”Vet du hur mycket jag tänker på dig?”, ”Vet du hur underbar du är?”, Jävlar, och jag som tyckte att Ginny var bra på att kyssas’’, ”Alice, den här julen ska bli din och min”. Jag svalde. I Hedwigs ögon hade jag hört Harrys ord. Det vände sig i magen och jag tvingade upp mig själv på benen. Bara för att sen kunna få upp frukosten. Jag spydde tills det inte fanns någonting mer än galla kvar i magen och när jag åter sjönk ner mot väggen darrade jag av trötthet. Jag skulle inte orka den här skiten mycket längre. Jag brydde mig inte ens om att öppna ögonen när jag hörde någon komma in i tornet. Jag brydde mig inte om att denna någon reste mig upp och ledde mig in i slottet igen. Jag sket fullständigt i när jag hade satts i en soffa framför en varm brasa och McGonagall började prata med mig.
Jag vägrade svara. Även fast jag ville skrika till henne att hon skulle döda mig. Även fast jag ville skrika ut alla mina bekymmer i hennes ansikte. Även fast jag ville att hon skulle göra något åt det.
Jag satt bara där och blundade, ignorerade hennes försök att få mig att prata och hennes arm runt mina axlar. Jag satt där och väntade. Jag vet inte på vad. Men jag hade två gissningar. Antingen satt jag där och väntade på döden. Eller så satt jag där och väntade på Harry, att han skulle hålla om mig. Och förstå. Vilken av dem som än kom först så skulle jag välkomna de med öppna armar. Tillslut verkade det tränga sig in i McGonagalls huvud att jag vägrade svara. Så hon gick in på en annan taktik.
”Hamilton, jag vet att allting har med Potter att göra. Jag hörde honom skrika och jag såg er kyssas. Men Potter är ihop med Miss Weasley, inte sant?” Jag nickade så lite på huvudet att jag inte är säker på att McGonagall uppfattade det. Hon höljde över mig en filt och fortsatte ”Så som jag ser det så måste ni ju berätta för Miss Weas… Hamilton?”
Jag hade gåshud på hela kroppen, svetten rann från min panna, jag frös som jag aldrig frusit förut, mina händer skakade, min underläpp darrade. Jag ramlade ner från soffan med filten runt mig så jag satt fast. Jag sparkade och slog omkring mig men jag kom ändå inte loss. Jag började skrika utan att veta varför. Långt borta någonstans hörde jag en dörr som slogs upp och en välbekant röst skrek mitt namn.

Gaaaah! Du skriver sjukt bra människa! Spännande så jag hoppar upp och ner av längtan till nästa kapitel! ♥♥♥

Asså, älskade kapitlet!
Erica, Erica. Du skriver så som jag aldrig sett någon skriva förut, och det är något bra, för jag läser massa med ffs.
Varje kapitel verkar bara bli bättre och bättre. Jag förstår inte hur du kan få det så.
Det är svårt att inte avundas dig Erica. Men såklart försöker jag att inte göra det! ;D
Me ♥ Your Ff! ♥

GAAAAAAAAAAAAHGGHHHHBÄSTAFFENNEVEEEERRRRRRRR

Ååååååh!! Så sjukt bra, jag kommer att....att....att..Ja, jag vet inte vad jag gör om du inte kommer med mer snart!!

Erica Potter
ÄGER

--- Kan inte säga något, allt är redan sagt.
DU ÄR SÅ J**LA AWESOME ♥

mer

Otroligt bra!

VARFÖR VARFÖR VARFÖR VARFÖR missade jag en mening i fredags??????????????
duäger.123